Jag är så arg att jag skakar!!
Jag förstår inte att det kan vara så svårt för människor att visa lite hänsyn när de ser att man arbetar med sin hund. Är folk så j*vla korkade.
I kväll när jag kom hem och skulle gå sista rundan med Aaron såg vi en tant med en cocker snett över gatan på en gräsplätt (i ett T kors). Jag skyndade mig över gatan och började raskt gå ifrån dem. Det var bara det att så fort vi gått över gatan så bestämde hon sig för att hon också skulle på det hållet och kom i snabbt över till vår gata och i fatt oss.
Aaron spände upp sig och reste ragg, men detta hindrade inte henne från att fortsätta med sin hund ända upp i rumpan på oss. Vi satt nu fastklämda mellan henne ett plank och bilar så vi kom igen annan stanns än framåt. Men Aaron som kände sig trängd ville inte vända ryggen åt henne och gå på. Trots att hon måste märkt att jag kämpade och arbetade med en osäker motsträvig hund envisades hon med att hålla samma takt och komma allt närmare oss.
I ren panik fick jag vända mig om och skrika på henne att stanna. Hon hajade till men tyckte att jag fick väl uppfostra min hund bättre för det var väl inte jag som ägde denna trottoaren.
Bör kanske nämnas att gatan för övrigt var helt tum och att hon lika gärna kunde valt att antingen gå på den andre trottoaren eller mitt i gatan för det är bara en liten gata.
Trots att jag surt skrikit på henne att hålla avstånd skulle hon ändå fortsätta att gå mot oss. Hennes hund skällde som en galning vilket den gjort under hela tiden. Men det brydde hon sig inte om utan hängde bara upp den lite snyggt i kopplet på sin yttersida och gjorde sig redo att tränga sig på oss.
Jag var arg så jag skakade och muttrade medans jag fortsatte att gå med bestämda steg för nu hade Aaron märkt att det inte var läge att bråka med matte och traskade på. Jag visade med hela kroppspråket att jag absolut inte ville ha något med denna kvinna och hennes hund att göra.
Då skrek hon efter oss att jag ska passa mig jävligt noga! Jag tvärnitade och vände mig bestämt om och fråga vem jag skulle passa mig för, om hon ville något! Då ändrade hon sig snabbt, att man inte kunde betee sig hur som helst och frågade vad mitt problem var, om han var osäker, för han attackerade ju inte... Bara den komentaren...! Jag sa bara något i stil med att det inite är klokt vad lite hund kunskap folk har.
Jag trodde jag skulle dö. Måste min hund bita efter andras hundar för att de ska visa oss respekt och ta lite hänsynd. Han är lite osäker med hundmöte och det är inte konstigt eftersom vid minst två tillfället har andra hundar kommit rusande och kastat sig över honom.
Då sa hon; att hon hade minsan haft hund hela sitt liv!
Jo men vet tydligen inte mer för det.
Vad är det med folk och att de tvunget ska fram med sina hundar. Så fort de ser en så skyndar de sig att springa i kapp så att de ska få hälsa varesej jag vill det eller min hund. Tack och lov så gör de flesta i området vanligen inte det med mig för Aaron hade en trottsperiod då han i ren frustration kastade sig ut i kopplet och morrade och skällde på andra hundar och eftersom han är så stor ingav de tillrekligt med respekt för att folk nästan skulle gå omvägar med sina hundar.
Jag har låtit dem fortsätta tro att han är sådan för då får vi vara i fred och gå våra promenader och träna utan störningar av folk som ska fram och hälsa med sina hundar.