Nykommling i familjen

Ja nu var de verkligen ett tag sedan man skrev. Blev ett uppehåll nu när min livssituration ändrats och jag och Aaron blev ensamma.

Men de varade inte så länge för först fick vi oss en inneboende och sedan flyttade det in ett litet svart vilddjur för lite mer än 2veckor sedan på halvtid.

Han är en staffe på 10mån som behövde att nytt hem. Han finns att se under galleriet som valp.

Han bor nu inne hos oss på kvällarna och helger och all annan ledig tid jag har. Annars bor han inne hos min granne som jag delar honom med.

Aaron och han har blivit riktigt bra kompisar och nu är snarare problemet att de helst vill leka hela tiden och lekarna är inte speciellt lugna utan de river lägenheten.

De sover naturligtvis båda två i sängen hos mig och då ligger de trätt slingrade runt mig och varandra när man vaknar på morgonen.

Den lille skiten härmar allt som Aaron gör utan att ha den minsta aning om vad de egentligen är han gör och de är mycket roligt att se på.

Snart dags för kurs igen

Nu är det snart dags för mig att hålla kurs igen. Detta kommer att vara min första kurs som jag håller nu efter examen. Det ska bli riktigt roligt. För att göra den så bra som möjligt komer jag bara att ha tre deltagare för att verkligen kunna ge dem allt.

Ska bli spännande att se hur det hela artar sig, gruppen verkar bli toppen i alla fall.

Träning och annat kul

Det var hästhoppning på ribban så jag och Natalie körde en runda för att se på hästarna och hunduppvisningarna. Det var ganska mycket folk ute och många fina hästar. Vi hade riktigt trevligt och det var roligt att titta i alla stånden med alla saker. Det fanns till och med en hundshopp som vi genast dök in i och hittade roliga saker vi naturligtvis bara var tvungna att ha för att överleva. Hihi.... Efter två rundor runt området, en kopp kaffe och en korv tyckte vi att det räckte och åkte hem.

Eftersom det var tors var det dags för rally med träningsgruppen. Regnet hängde över oss när vi rullade in på parkeringen på sibbarp. Vi blev bara fem ekipage idag, men det var väldigt lagom. Tre av oss var inkörda rally ekipage ( ev ett fjärde par också) medan en var helt ny. Så de tre som kört rally innan tränade tillsammans under Stinas ledning medan jag körde med nybörjaren vilket passade oss bra eftresom Aaron tycker det blir lite jobbigt när man stället för mycket krav på honom. Han stilade och var väldigt duktig visningshund.

Vi han träna större delen av träningspasset innan regnet började ösa ner över oss. När det var dags för att gå banan var vi alla helt genomblöta.

Eftersom alla redan vara plaskblöta kunde vi lika gärna stanna ute ett tag till så hundarna fick leka av sig en stund. Aaron var inte allt för glad för regnet, men bus var ju kul.

Träning med träningsgruppen

Det var hästhoppning på ribban så jag och Natalie körde en runda för att se på hästarna och hunduppvisningarna. Det var ganska mycket folk ute, men trevligt att titta i stånden med alla saker. Det fanns till och med en hundshopp som vi genast dök in i och hittade roliga saker vi naturligtvis bara var tvungna att ha för att överleva. Hihi.... Efter två rundor runt området och en kopp kaffe och en korv tyckte vi att det räckte och åkte hem. J

Eftersom det var tors var det dags för rally med träningsgruppen. Regnet hängde över oss när vi rullade in på parkeringen på sibbarp. Vi blev bara fem ekipage idag, men det var väldigt lagom. Tre av oss var inkörda rally ekipage, ev ett fjärde par också, medans en var helt ny. Så de tre som kört rally innan tränade tillsammans under stinas ledning medans jag körde med nybörjaren vilket passade oss ganska bra eftresom Aaron tycker det blir lite jobbigt när man stället för mycket krav på honom. Han stilade och var väldigt duktig visningshund.

Vi han träna större delen av träningspasset innan regnet började ösa ner över oss. När det var dags för att gå banan var vi alla helt genomblöta.

Eftersom alla redan vara plaskblöta kunde vi lika gärna stanna ute ett tag till så hundarna fick leka av sig en stund. Aaron var inte allt för glad för regnet, men bus var ju kul.

Lång dag med mycket aktiviteter

Efter skolan gick jag och Aaron ner till fälten för att träffa Cilla och Vigdis och ta en fika i västrahamn. Det var strålande sol men blåste lite svalt vilket gjorde att vädret var riktigt behagligt att promenera  i.

Eftersom promenaden blev mycket kortare en vanligt kom Fille förbi och häntade upp oss så vi kunde ta med grannen och Stella och sticka ner till havet för att gå en långrunda.

Det var riktigt varmt och skönt i det långgrunda vattnet.

Aaron och stella racade ett par varv i vattnet av lycka innan Aaron satte i gång med sin vanliga fiskjakt.

Han var helt inne i sin egen värld och försvann ganska långt i från oss, men så fort han lyfte på huvudet och såg att vi var en bit bort kom han dundrande tillbaka genom vattnet.

Jag lät honom gå lite som han själv vill medan jag och Natalie gick omkring och bara njöt av vårt premiär dopp i havet (även om det bara var fötterna).

Hela förra våren åkte vi ner 2-3 gånger i veckan och gick långrundor i vattnet.Vi har gått och bara väntat på att det skulle bli tillräckligt varmt för att vi skulle kunna göra det igen. Det har varit fint väder ett tag nu men inte varit varmt tillräckligt länge, men så entligen var det dags idag. 

När vi badat klart, körde vi ner till småbåtshamnen och tog en mjukglass och satt på en filt på gräset och tittade ut över hamnen. Hur mysigt som helst.

Innan vi åkte hem körde vi inom Lidel och handlade lite saker till kvällsmaten. Det blev köttfärs, sallad, bröd och dressing till våra hemagjorda bugare som vi sedan satte och grillade ute på gården. Det blev riktigt riktigt goda och vi fick njuta av det fina sommarvädret en liten extra stund innan vi gick in för att titta på tv och dricka kaffe.

Det bev en lång dag idag och Stella stackarn var helt slut, men Aaron var inte speciellt trött. För hans del kunde vi nog varit ute någon timme till. När husse kom hem möte Aaron honom glatt och försökte tuta i honom att han inte fått göra något roligt alls idag.

I morgon blir det rally med träningsgruppen och på fredag blir det kanske promenad och träff med en ny blivande rr kompis. Det ser vi väldigt mycket framemot.

Fika i solen

I onsdags träffade vi Vigdis med matte och lill matte. Blev en kort promenad på fotbollsplanen istället för fälten eftersom Aaron inte är helt frisk och sedan gick vi upp hem till Cilla och Vigdis för att fika.

Dom har en jätte mysig liten trädgård som vi satt i och fikade en stund. Det blev norska vofflor med brun ost. Det var JÄTTE gott. MMmmmm.....

Nu är det fredag och i morgon bär det av till stugan med Sara, Markus och lilla Ines. Hoppas att vädret håller i sig nu. Det har varit lite olika prognoser i veckan. Först skulle det vara regn från och med lördag och nu skulle det tydligen bara vara molnigt och lite kallare.

Ridgeback promenad

Idag var det torsdag och dags för träningsgruppen.

Vi mötes uppe på järavallen för att gå en promenad och sedan släppa hundarna så att de fika busa av sig medans vi fikade. Tyvärr rasade min bil på macken vid centersyd så vi kunde inte vara med på promenaden men vi kom lagom till fikat och buset och det var ju huvudsaken.

Vi hade en ny ridgeback med husse med på promenaden och buset idag. Pasco med husse Mikael.

Promenad längs stranden

Idag gick vi på vår veckorliga promenad med Cilla, söta Hillevi och Vigdis. Aaron var lite seg i starten, men sedan for de i väg och racade längs stranden. Det var lite molningt i mellan åt och mycket skifftande temperatus. Ena sekunden var det riktigt varmt och i nästa frös man.

Vi gick som vanligt ner till västrahamn och handlade fika, men idag tog vi med oss fikan och satte oss i gräset utanför fältet. Det var nästan helt tumt på fältet och där vi satt en bit i från fick vi sitta nästan helt i fred. I alla fall tills vi hunnit fika klart för då kom det en ridgeback till. En 1,5 årig hane, en rätt reäl bit, redan en bit större än Aaron. Han var där med husse och en gårdshund på 2 år. Husse eller killen som hade hundarna var väldigt trevlig så det blev att de stannade ett tag och snackade ridgeback. 

Det är helt otroligt vad ridgebackarna börjar bli vanliga i malmö. När jag skaffade Aaron var det nästan aldrig att man träffade dem nere på fälten i alla fall och på den tiden gick jag där nere väldigt mycket. Men nu träffar man nya hundar nästan varje dag vilket är otroligt roligt.

Vi träffade en annan hane på 1,5 år i går också, en Ridgebow's hund. En jätte trevlig kille som vi stod och snackade med en  rätt bra stund.

Jag älskar att träffa nya människor och stå och snacka hund med och speciellt med någon som också har en ridgeback. De är så speciella men underbara hundar.

I morgon är det tors och vi ska ses med träningsgruppen igen för en promenad på järavallen vilket ska bli riktigt trevligt. Så det ser vi fram emot.

Underbar spårdag i solen

Igår träffades träningsgruppen för att ut och spåra i skogen. Det var stina som höll i dagens aktivitet med allt vad det innebär. Vi började med att lägga spåren och sedan satte vi oss och fikade i solen. Vi hade verkligen helt underbart sommarväder. Men detta medför också extra svårigheter i spåret då det är mycket svårare för hundarna att spåra i sådan värme med torr nos. De blir lättare trötta och törstiga.

Aaron gick sist, då det var som allra varmast och ville inte dricka innan så han spårare riktigt dåligt innan han fått lite att dricka, då satte han fart och spårare riktigt inponerande bra. Men så fort han fått upp värmen igen och börjat bli törstig gick det sämre och sämre. När han väl var i spårslutet var han helt slut och orkade inte riktigt längre.

Början av spåret innan han fått vatten + svårigheter med fyra vinklar och bloduppehåll och väldigt stark viltstörning hade troligen tröttat ut honom reält.

När vi kom hem hade jag en helt död hund som bara slocknade. Man fick nästan skaka liv i honom på kvällen för att få ut honom på kvällsturen.

Hela dagen idag har han varit helt slut. Jag tror inte jag sätt honom så här trött på mycket mycket länge. Så det blev bara vila hela dagen idag.

Träning med träningsgruppen

Igår var det dags för lite vardagslydnad med träningsgruppen. Vi började med en kontaktövning och gick sedan vidare och tränade grunden för inkallning och avslutade med lite följsamhet och koner. Vi tränade lite mer än en timme skulle jag gissa. När vi avslutade var alla hundarna mycket trötta.

Efter träningen blev det så klart fika och bus med de andra hundarna som en fin avslutning av kvällen.

Det blev en väldigt trevlig kväll, blandat med nytta.

I morgon blir det bus med Vigdis och på söndag blir det spår, så det blir en händelserik vecka. Men man har ju en aktiv hund så för honom är livet mest toppen hela tiden nuförtiden.

En dag i spåret

Idag åkte vi till höör med stina och Isak för att gå spår för Maria som är utbildad domare. Maria hade lagt ut ett låtsas anlags spår så vi skulle få känna på hur det var att gå ett sådant. Det var speciellt spännande eftersom Aaron inte spårat sedan höstas och eftersom han aldrig gått ett så långt och svårt spår innan. Det hade ösregnat hela natten och det var väldigt mycket vatten i skogen, så jag var väldigt glad att stina tipsat mig om gummistövlar innan vi åkte hemifrån. Det var mer än en gång vattnet nästan stod en upp till knäna. Men detta tycktes inte störa Aaron det minsta. Men vi hade ändå ganska tur med vädret, det små duggade lite lite i slutet av aarons spår men annars var det uppehåll tills vi var klara, då började det regna lite gran. Men då satt vi i bilen med varsin macka och en kopp varmt kaffe så det störde inte oss så mycket.

Här kommer vår kritik för dagen

Start och sträcka

• Tar snabbt an spåret
• osäkert/ kryssande (Aaron kollade av närområdet en tur innan han kunde ta sig an spåret på riktigt)

Sträcka 2

• Klarar utran tvekan

Sträcka 3

• Klarar utan tvekan
• Bloduppehåll

Sträcka 4

• Klarar utan tvekan

Sträcka 5

• Osäkert/kryssande (Aaron fick syn på Isak och började dessutom bli lite trött)

Vinkel 1

• Klarar utan tvekan

Vinkel 2

• Klarar utan tvekan

Vinkel 3

• Klatat utan tvekan

Vinkel 4

• Klarar utan tvekan

Spårslut

• Klarar utan tvekan

Aaron spårade på 31 min och fick extra beröm för sitt arbets tempo

Kurs helg

Förra helgen startade jag min andra vardagslydnads kurs. Det var verkligen jätte roligt med dessa nya ansikten och hundar.

Till min stora förvåning märkte jag att jag var mer nervös denna gången än förra. Men det gick bra ändå.

Denna helgen var det instruktörsutbildning igen. Det var verkligen en super nyttig helg och jag fick verkligen jätte mycket mer kött på benen till denna kursen som jag nu håller. Det första jag gjorde när jag kom hem var att lägga om hela min kursplan. Det är mycket som ska ändras på och förhoppningsvis blir denna kursen ännu bättre än de jag haft innan. Nu ser jag verkligen fram emot nästa tillfälle så jag kan sätta igång att arbeta.

Bus med lilla söta Vigdis

Det har blivit två intensiva dagar. Igår gick vi ner till laagunen sedan tog vi cykeln och cyklade sträckan ner till fältet, turbinen vilket är en sträcka på 4 km (+ca 500m till fältet) . Vi hade bara planerat att ta en liten runda när vi väl var framme men då träffade vi massor av trevliga människor bland annat en som går kurs för mig så det blev att vi var ute två tre timmar plus att vi cyklade 4 km och gick 500 m för att komma hem igen. Aaron var helt slut när vi kom hem och sov gott på soffan när stina kom på besök.

Stina stannade över så vi gick upp med henne vid halv åtta för att följa henne en bit till jobb. Det blev en promenad ner till turbinen i riktigt rask takt. Där hämtade Fille oss så vi inte skulle behöva gå hela vägen tillbaka också.

När vi kom hem satte vi oss i soffan en stund och åt frukost innan vi gav oss ut igen för att möta Vigdis och Cecilia. Aaron har varit lite på Vigdis innan och tyckt att hon var en för snygg brud för att man ska kunna låta bli att hoppa upp på. Men till min stora glädje så lekte han så himla fint med henne i dag. Han slängde sig på rygg och lät henne vara överst och bestämma och brotta ner honom. Dom var så söta tillsammans och hade ju så roligt.

Nästan direkt när vi kom utanför dörren började det småregna och vädret var inte det trevligaste. Men trots det tråkiga vädret fick vi en jätte trevlig promenad och ska förmodligen göra om den i nästa vecka igen, vilket vi ser framemot.

På kvällen kom Avve och Dogge på besök en runda också, men Aaron låg och sov så duktig i soffan och orkade inte bry sig så mycket om grabbarna.

Min galna hund

Min galna hund tiggde banan idag, han satt och riktigt stirrade ut mig när jag åt en banan och dreglade. Han pep och erbjöd beteende. När han fick en bit slukade han den som han precis fått en stor köttbulle och sedan fortsatte han att tigga. 

Vi hade precis komit in från en sen cykeltur nere på fältet och han var rätt välrastat, då brukar han vara rätt hungrig men att tigga banan trodde jag aldrig han skulle göra. Hihi...

Galna hund...!

RR bus

Idag var han jag inte med att gå någon långrunda med Aaron så vi tog cykeln och gick ner till fältet och sedan cyklade jag en liten bit längs cykelstigen så att Aaron kunde sträcka ut reält i gräset bredvid cykelstigen.

När vi cyklat en liten bit gick vi in på fältet vid lagunen och skulle se om vi hittade någon trevliga hundar att umgås med. Fältet såg ganska öde ut, men runt hörnan kom en rr tik farande.

Det var en riktig snygging och Aaron och hon nästan kastade sig över varandra utan att ens snusa varandra i rumpan till min stora förvåning. Dom hoppade rullade runt och kramades som om dom kände varandra.

När jag började prata med matte så visade sig att detta var tiken Aaron bott tillsammans med på pansionatet förra vintern, de hade varit så himla glada för varandra. Inte konstigt att de kände igen varandra.

Dom lekte och sprang runt och hade jätte roligt en bra stund innan det var dags får oss att vända hemmåt. Men precis när vi skulle gå kom en annan rr tik, Vigdis som Aaron lekt med lite innan. Så då fick vi stanna en liten stund till och prata med dem.

När vi skulle cykla hem var Aaron helt slut och kände inte alls för att springa så Fille fick komma och hämta oss så vi skulle hinna hem innan vi skulle iväg igen.

Vi har blivit utmande av Birgitta och Fatima

Utmaningen löd som följande:

plocka fram sjätte mappen i bildarkivet och lägg upp sjätte bilden.

Här kommer vår bild. 

  Igor och lilla Ivrig på besök hemma hos oss, under en av instruktörshelgerna

 Jag utmanar förljande:

Martina

Mallegossarna

Kerstin Malm helg nere på hundens österlen eller utbildningsakademi som det nu mera heter

Så var det mitt i veckan igen och massor har hänt. I helgen var jag nere på Kerstin Malm föreläsning på hundens utbildningsakademi. Lördagen började toppen med valpens utveckling och fortsatte något trögare på lördag eftermiddag och empati hos oss människor. Om hur vi människor ser hundar och om vi är kännslostyrda eller intelligens styrda.

Söndagen knöt hon snyggt i hopa allt och la dessutom till en hel del nya saker som ex bieffekterna av kastrering både på tikar och hanhundar.

Det var verkligen en toppen helg och jag hoppas att jag kommer se mer av Kerstin Malm under hundproblemskonsultsutbildningen så man får höra henne gå lite mer på djupet på det hon påbörjade med bland annat hundproblems utredning.

Jag fick också reda på lite fler saker som kommer ingå i denna utbildning bland annat en helg med Runar Ness som föreläsare vilket verkligen ska bli riktigt roligt och intressant.

Vi fick också chansen att anmäla oss till en färeläsning och tur in i kolmårdens varghägn med Rundar Ness och in i delfinariet och träffa delfinerna och deras tränare för en viss summa pengar. Det var inte precis gratis men får man en sådan här chans kan man bara inte tacka nej. 

Jag hoppas verkligen att detta kommer att bli av och att det fungerar så att man kan vara med på dena otroliga hel helg. Längtar redan.... 

Snö kaose i malmö

I går var allt vitt i malmö och det snöade hela dagen. Jag och Aaron hade igentligen planerat in en vilodag men när susanne ringde och undrade om vi ville med på en tur i snön kunde vi inte tacka nej.

Det snöade när vi gav oss ut men vi hade tur och det slutade nästan med en gång och sedan klarnade det upp och blev klar himel framåt kvällen.

Aaron har stukit nosen i snön

 Tjorven och Aaron

En slut Aaron

Idag träffade Aaron två tjejer som han lekte länge med och hade riktigt roligt. Den ena var en ridgeback tik men hon stannde inte så länge och den andre såg precis ut som en ridgeback med skillnaden att den inte hade ridge och var något stor för sin ålder. Annars såg den precis ut som en ridgeback och Aaron älskade henne (Nellie). Han lekte med henne som bara den och slängde sig ner på marken och brottades med henne vilket han bara gör med hundar han tycker riktigt mycket om.

Det var så roligt att se honom leka och ha så roligt eftersom det inte händer så ofta numera att han leker med andar hundar på det sättet. Han behöver verkligen komma ut och få umgås med likasinnade hundar, som leker på samma sätt som han.

 Aaron och Nellie

Aaron underst

Aaron och ridgeback tiken

Ännu en underbar dag i solen

Idag var vi ute i stort sätt hela dagen. Vi gick ner till fälten vid 12 tiden och gick i lugn och ro ner mot västrahamn. Det blåste riktigt kallt så vi höll oss uppe på gräset.

När vi kom ner till hundrastplatsen nere vid västrahamn och hälsat på en wizla och tatt en tur på agilitybanan var det värsta dramat med en hund som gått igenom isen på den lilla dammen. Han stod i ett litet hål mitt i isen och gnydde för att han inte kunde komma upp. Folk stod och skrek på ägarna som var på andra sidan fältet helt ovetande om faran deras hund befan sig i. När ägrana kom springande och stod chockade vi strandkaten ringde någon efter brandkåren. Undertiden hade en skärpt ung kvinna stuckit i väg och hittat en livboj som en kille skickligt lyckades kasta ut precis bredvid hunden och hör och häpna han började genast klamra sig fast vid den med framtassarna, när han misslyckades med att hänga kvar med bara tassarna tog han ett grep med munnen runt ett av de snörena som finns på sidorna och de lyckades dra upp honom en bra bit på isen så att han bara kunde gå tillbaka. Det såg ut ungefär som när man drar upp en människa som rasat igenom. Det var precis som om han förstod med en gång att detta skulle hjälpa honom upp.

Efteråt verkade han inte speciellt påverkad, han sprang glatt och ville leka med de andra hundarna precis som om inget hänt och hans ägare fick springa efter för att koppla honom så att de kunde gå till bilen och åka hem.

Men det var hemskt att se den stackars hunden panikslaget klamra sig fast vid iskanten och hjälplöst gny innan de lyckades få upp honom. Jag hade nog inte kunnat vänta, hade det varit min hund hade jag hoppat i efter honom.

När hunden var räddad och på väg hem i en varm bil träffade vi på en ridgeback tik på ca året, som vi träffat på här ute i Limhamn innan också. Det var en jätte söt tjej som Aaron nästan genast förälskade sig i och hoppade upp på vilket inte var så roligt så jag kopplade honom. Men han var långt i från ensam, denna tik verkade dra de flesta hanarna på fältet till sig med en sådan intesitet att ägarna funderade på om deras lilla söta tik kanske var på väg att löpa.

När vi började känna oss redo att gå vidare ringde pappa och vi bestämde oss för att gå hem till dem och ta en fika. När vi väl kom hem till dem var kl 16 och de stod och förbredde middagen och frågade om vi ville stanna och äta med dem på kvällen och deras gäster, vilket vi inte kunde tacka nej till. Så det blev att vi stannade där hela kvällen. Efter att ha varit ute i fyra timmar var Aaron ganska däckad och låg mest och sov brevid mig, trots att de små barnen stimmade runt honom.  

Är han inte allt för trött i morgon blir det en ny tur då.

Heldag i solen

När vi vaknade vid tiotiden var det strålande sol så jag bestämde mig för att gå en långrunda med en gång. När vi kom ner på fälten träffade en väldigt trevlig rottis tik och matte. Efter en stund kom det två RR tikar som Aaron tyckte var riktigt roliga att leka med. Man märker stor skillnad när de leker med andra ridgebackar eller hundar av andra raser. De lekar liksom på samma sätt och har mycket roligare när de är samma ras.

När vi varit nere på fältet någon timme gick vi hem och åt frukost innan vi gav oss ut på en ny promenad längs stranden. Efter en stund kom Susanne och Tjorven också ner och gick med oss hela vägen till västrahamn och tillbaka. Man vet inte hur mycket man saknat sol och vår väder från det kommer sådana här dagar. Man ville aldrig gå in igen. Men efter sista turen var både jag och Aaron ganska trötta så då gick vi hem och slängde oss på soffan.  

Lov

Det bästa med att gå i skolan är att man har lov. Man måste i och försej jobba på loven nuförtiden och plugga också men man får ändå en paus från den stressiga vardagen. Man får lite omväxling. Bara känslan av att man har lov även om man inte är ledig känns helt ok.

Det har varit väldigt mycket på sisat tiden så när jag kom hem deckade jag och Aaron var inte sen med att lägga sig och sova han i heller.

När vi sovit nån timme slängde vi oss i soffan och myste. Jag hade verkligen inte ork att gå någon långrunda men eftersom Aaron hade så mycket energi som han hade tog vi och gick en kort runda och sedan en liten cyckeltur.

Det var bara andra gången jag cycklade med Aaron så det blev bara en väldigt kort runda runt några kvarter. Aaron var väldigt duktig och travade på i rasktakt så länge han fick välja avståndet till cyckeln själv, vilket jag tyckte var helt ok. Men han kunde inte riktigt förstå varför han inte fick springa och snusa inne vid kanten och stanna när han kände för det. Det kommer nog ta ett tag till innan han förstår, men går det bara så bra som det gjort nu ska det nog inte vara några problem att lära honom att han inte kan snusa eller tvärnita.

Vinterskog

Igår snöade det så mycket att det la dig även om det inte var så kallt. Jag och Stina hade bestämt att vi skulle ut och gå i torups skogen, men vi var lite tveksamma eftersom det dessutom blåste ganska reält. Men vi bestämde oss tillslut för att åka i alla fall, vi tänkte att det förmodligen inte blåste så mycket i skogen.

Det var mycket mer snö när man kom utanför stan, och jag tänkte mig inte för så jag körde på småvägarna dit som jag brukade. Men det tog inte lång tid innan jag fick sakta ner reält eftersom det var så mycket snöslask och halt. Så sista biten gick bara i 30 och då fick jag ändå vara glad om jag höll mig på vägen och hade aldrig haft en chans att stanna om man skulle behövt.

När vi kom fram var hela skogen snötäckt och det var riktigt vackert att gå mellan de snötunga grenarna som hängde nästan hela vägen ner till marken. Jag tyckte att det påminde om filmen Narnia när de går i det snötäckta vita skogen och häxan kör förbi med sin vita släde.

Det var otroligt vackert och mysigt att gå, allt såg så annelunda ut och det hade inte varit omöjligt att gå vilse. Det var helt vindstilla och ganska varmt vilket gjorde promenaden rikrigt behaglig.

Påväg hem stod det en stor hjort på vägen och tittade på oss när vi kom körande. De är ganska stora när man är så nära och det tog ett tag innnan den sprang in i skogen.

Stella bus

Idag var vi nere hos mamma i eftermiddag så det blev ingen långis i dag iheller, men det gjorde inte så mycket för Aaron verkade ganska trött ändå.

Där imot ganska sent på kvällen, på väg hem från mamma hämtade vi och hämtade upp Natalie och Stella och körde ner och släppte hundarna en stund nere på fältet så att de fika leka av sig.

Eftersom det var så sent och dessutom riktigt skitväder var det inte en kotte där nere vilket vi sten hårt räknat med.

Vi satt och snackade skit medan hundarna sprang och snusade och busade.

Årets första skogspromenad (tror jag)

Idag for vi ut till torups skogen med Sara och Ines på en söndags promenad. Vi hade gjort kaffe och tog med oss så att vi kunde stanna en stund och fika.

Det var fint väder i stort sätt tills vi var framme och sedan blev himlen mörkare och det såg nästan ut som det skulle börja regna ett tag. Men eftersom det varit så fint väder var det jätte mycket folk ute och promenerade och parkeringarna var nästan fulla. Även på kejsar stigen var det en del folk.

Lagom tills vi kom fram till bänkarna och bordet som vi planera att fika vid sprack det upp och solen sken på oss en liten stund. När vi satt och fikade kom det förbi en rottis blandning på 6 månder som stannade till en stund och busade med Ines. Aaron försökte anstränga sig en kort stund men överlät busandet till valparna i stället. När det gick allt för hårdhänt till mot Ines gick han där emot i mellan och stoppade.

Mila runda längs ribban

Idag promenerade vi med Sara och Ines igen. Vi gick mila rundan längs ribban. Det var riktigt skönt väder ute och mycket varmare än jag trott så jag hade alldeles för mycket kläder på mig. Trots att det var fredag kväll och mörkt ute tog det inte lång tid från vi träffade andra hundar och ägare. Två av dessa slog följe med oss ner mot västrahamn och en bit tillbaka. Hundarna sprang och lekte och hade roligt. Aaron blev väldigt förtjust i den ena tiken som han sprang och flörtade en del med innan han gav upp.

På väg tillbaka träffade vi även två rottis tikar varav den ena löpte och då blev det ju fart på cassanovan Aaron som inte alls ville följa med mig mer. Han gick ett bra tag och tjurade i kopplet på väg tillbaka längs ribban.

När vi kom ut på gatan igen passade vi på att träna lite också. Det var ett tag sedan jag klickade honom nu och det märktes att han tyckte det var roligt att få träna lite också.

Väl hemma igen hade vi två väldigt trötta hundar som inte gjorde mycket väsen av sig utan somnade i varsin hörna i soffan.

Stryk ska han ha sa kärringen

I förrgår åkte Aaron på stryk av en kärring. Det var igentligen mitt eget fel men ändå lika surt och onödigt tyckte jag. De som slår hundar borde inte få ha någon själv oavsätt anledning man slår.

Jag vet att min hund inte är speciellt säker på inkallning när det kommer andra hundar och kopplar därför alltid honom när jag ser en annan hund.

Denna gången träffade vi en trevlig rr- tik som Aaron lekte med och i ett svagt ögonblick stacka han till två lösspringande hundar för att hälsa. När han hälsat på den ena gick han vidare mot nästa. Dennes matte satte sig då välkommnande ner på marken och när han kom fram slog hon läderkopplet rakt över nosen på Aaron som bara stod helt paff och tittade på henne.

Trots att jag vet att detta på ett visst sätt var mitt eget fel, var jag så arg att jag skakade. Jag tyckte det var otroligt onödigt att göra såhär. Hon kunde puttat bort honom, eller åtminstånde slagis med handen och inte över nosen. Jag tyckte det var till att ta i väldigt onödigt våld. Det var varken en liten, rädd eller en aggresiv hund hon hade utan såg ut att vara en rottisunghund som satt och tittade nyfiket på spektaklet runt om den.

Hela alltet var så overkligt, det är nästan så jag funderar på om hon kanske hade någon sadistisk läggning eftersom hon gick på ett ställe med väldigt många lösspringande hundar som kommer fram till en hela tiden och slog alla som gjorde detta.

Inte kan hon vara djurvän i alla fall!! Jag tyckte det var ett väldigt konstigt beteende.

En dag kanske hon stöter på en hund som väljer att försvara sig..

Aaron har tack och lov aldrig varit med om detta innan och jag hoppas inte att han ska börja bli misstänksam mot människor efter vad som hänt.

Jag kommer i alla fall passa mig i fortsättningen för galna tanter som tycker det är okej att gå runt och slå andras hundar bara de har en anledning..!!

Ännu ett klipp

Hittade ett väldigt intresant och bra klipp på youtube som jag vill dela med mig av

www.youtube.com/watch

Även detta helt klart värt att se, i tider som dessa där så många pratar om dominans och ledarskap. Där cesar millan är så mångas stora idol inom hundvärlden.

"Alpha" Wolf?

Hittade ett väldigt intressant klipp som är välvärt att se. Den är både intressant och ett stort steg i rätt riktning mot bättre insikt i hur våra hundar fungerar.

www.youtube.com/watch

Om man vill läsa mer om detta intressanta ämne

www.canis.se/bibliotek/artikler.php

Promenader på stranden

I går var vi nere hos mamma och gick i Höllviken. Nere på stranden mötte vi bekanta med deras två hundar som vi slog följe med. Aaron lekte med deras Nelson och sprang runt och tyckte livet var toppen. Han hittade även en Kooiker valp som han fattade stort tycke för.

Idag kom Ines och Sara och hämtade oss för att åka ner till fasterbo och promenera. Det var ganska konstigt och kallt väder. Det växlade mellan sol och moln och snöade till och med lite i mellan åt. Värst var den starka och kalla blåsten. Hela första biten hade vi med vind men när det var dags att vända var det inte så behagligt att ha den kalla vinden piskande mot kinderna. Men bakom sandvallarna var det ganska behagligt så vi undvek stranden påväg tillbaka.

När vi var tillbaka i bilen var vi mysigt trötta alla fyra och det var skönt att få åka hem och slänga sig på soffan.

Två lugna hemma dagar!

I tisdags var vi ute på en långis bara jag och Aaron. Det var ganska behagligt att vara ute och gå bara Aaron och jag. Vi gick som vanligt ner till fälten och gick längs stranden nästan hela vägen ner till västrahamn. Eftersom jag gick i skolan så var vi till och med ute undertiden det fortfarande var ljust. Ner till västrahamn gick vi i ganska snabb takt men sedan saktade vi ner lite och bara njöt en bit på hemvägen och gick ut på en brygga och tittade på vattnet och tränade lite innan vi fortsatte hemmåt. Då hade det börjat bli mörkt så då ökade vi takten igen.

Aaron var lite missnöjd när vi närmade oss vägen och jag tog på honom kopplet och tyckte vi kunde öka temot, när han dessutom inte ens fick välja vägen hem så blev han riktigt sur och ville inte alls längre. Han gick längst bak i kopplet och tjurade. Så han fick välja vägen hem och då bar det av till Stella bus. Så vi stannde till där och hälsade lite kort på henne och Natalie innan vi fortsatte hemmåt.

Hela onsdagen var fullspäckad eftersom jag först jobbade hela dagen och sedan var jag tvungen att plugga hela eftermiddagen och kvällen så det blev inte mycket promenad alls för mig. Men Fille var ute och gick en halvtimmes runda med Aaron på morgonen så att han i alla fall fick komma ut och röra sig lite.

Hela torsdagen gick åt till att plugga. Först var det skolan nästan hela dagen och sedan var det bara att läsa kemi resten av eftermiddagen och nästan hela kvällen med ett kort avbrott för att plugga lite biologi med Svandis.

Idag är vi och hälsar på mormor. På vägen hit svängde vi inom zooab och vägde Aaron. Han vägde hela 45kg igen.Han är riktigt snyggt musklat och i fin form nu.

Förhoppningsvis blir det en kvällstur med Ines och Sara. Annars har vi i alla fall hela helgen på oss att promenera.

Promenad längs ribban med lilla Ines

Idag var Aaron med på jobb, och han var skit dryg. Han var pigg och rastlös och tyckte att det var pest att ligga på ett tråkigt kontor och inte kunna göra någonting alls.

Så han gjorde det han är bäst på när han inte är nöjd gnällde och pep riktigt störigt. Så det var bara för mig att klä på mig och gå ut med honom. Man vet ju inte om han kanske var kissig,  och mycket riktigt var han väldigt kissig första rundan. Men tro inte att han ville bajsa för det trots att jag stannade ut en längre stund för att se till att han inte behövde göra något mer. Men så fort vi kommit upp igen började han om tills han fick gå ut igen. Varje gång han kom ut var han lika glad och skuttade runt och tramsade mest, helt över lycklig över att han var fri. Men efter tre turer och ett rymmningsförsök eller man får nog säga att han lyckades, hur han nu bar sig åt för att få bort gallret som stor för dörren.

Med all den överskottsenergin han hade insåg jag att vi nog fick ta och ta en långis när vi kom hem så vi ringde Sara och kollade om hon och Ines ville möta upp oss på ribban, och som tur var så ville de det. Vi gick i ganska rask takt ner och mötte dem och sedan gick vi längs stranden och en tur i västrahamn innan vi vända tillbaka igen. På vägen träffade vi en 9mån shäfer tik som var hur söt som helt. Vi blev stående där ganska länge och pratade med hennes väldigt trevliga matte och kompis medans hundarna lekte.

Sedan var lille Ines helt slut så vi började gå hemåt.

Vid detta lager var både jag och Aaron ganska trött och tanken på att gå hela vägen hem i den råakylan var inte allt för lockande. Så Fille fick hämta upp oss på väg hem från jobbet.

När vi kom hem däckade Aaron väldigt nöjt i soffan och sov riktigt gott.

På stranden med mamma

Idag var jag och Aaron ute med mamma på stranden. Vi var nere i fasterbo och gick. Jag har aldrig varit just där och gått, har nästan alltid gått i höllviken eller ljunghusen eller möjligen lomma.

Nu förstår jag inte varför jag inte gått där nere innan, det var en otroligt vacker stranden och eftersom vädret kanske inte var det bästa var det nästan inga människor ute i heller så vi hade stranden nästan helt för oss själva. Vi gick nästan ner till tippen där fasterbostrand möter skanörstranden. Nästa gång ska vi gå ännu längre och närmare naturområdet har vi bestämt.

Vi gick där och pratade och tittade på de stora vackra villorna som ligger nästan ända nere vid stranden. Medans vi klättrade upp och ner på sandvallarna. De var perfekt för att träna Aaron i. När vi varit ute någon timme åkte vi till ett mysig Café och tog en snabb kaffe.

Lång långrunda med Stina och Isak

Idag gick vi ut och gick en lång, långrunda. Vi gick ner till turbinen från oss och sedan hela cykel vägen ner mot västrahamn innan vi svängde av in mellan husen i slotts staden, vidare till Erikslust, upp och ner i lite smågator innan vi gick över rudbäcksgatan och ner några gator senare, vi hamnade då precis bakom parken vi brukar gå och snabb kissa i.

Det blev en riktigt reäl rundan och Aaron var helt slut när vi kom hem.

Så när vi kom hem slängde jag och Aaron oss på soffan och vilade.

Underbart vår väder

Det var helt underbart vår väder idag, inte helt varmt men solen strålade så efter skolan var det bara på med varma kläder och sedan gå ut och gå med hunden längs stranden.

Det var jätte skönt och väldigt lite folk ute så det var mest Aaron och jag.

En dag i Höllviken/ skanör

Idag var det upp i tid och ge sig av för att hålla en privat lektion i höllviken. Det var lite tråkigt småregnigt och dimmigt med någon enstaka plusgrader och ganska blåsigt. Som tur är så är det ganska vindstilla på det stället jag valt att hålla mina kurser på så det störde inte oss så mycket. Vädret kändes ganska milt där vi stod men efter en stund började man känna hur kallt det var när tårna började frysa till is.

När vi tränat i en och en halvtimme begav jag och Aaron oss till min mamma för en god varm kopp kaffe och årets första fastlagsbulle, mmm..... gott gott!

När vi fikat åkte jag och mamma med Aaron till skanör för att gå en promenad på stranden. Promenaden blev ganska lång, stranden var helt öde och det var bara vid tre på hela den långa strandenremsan. Aaron gick lös och snusade i lugn och ro medans vi trampade på i den mjuka ganska tunga sanden.

När vi gick där och pratade kom vi på att klockan nästan hunnit bli fyra och insåg att det nog var tid att vända tillbaka om vi skulle hinna tillbaka till bilen innan det blev mörkt. För min del hade vi kunnat gå lika långt till men det var nog tur vi vände för när vi var tillbaka i hamnen började det regna och den sista biten till bilen var inte allt för mysig att gå.

Resten av kvällen tillbringade vi hos mamma, Aaron sovande på sin matta och jag i soffan eller bubblet.

Så var ännu en mysig dag över. Nu blir det vila ett par dagar innan vi kan ut på nya äventyr.

Heldag med Ines

Idag gick vi längs ribban ner till västrahamn och träffade Ines (liten gårshunds valp) med husse och matte. Sedan satte vi oss alla och njöt i solen på expresso house och fikade. Där blev vi sittande i tre timmar innan solen började gå ner och det började bli kallt.

När vi fikat klart gick vi över hundfälten hem till Sara (Ines matte) och Markus (Ines husse) på husesyn eller rättar sagt lägenhetssyn.

Ines är jätte förtjust i Aaron och tvekade inte en sekund för att ta skydd hos honom när hon tyckte någon hund var läskig eller störig. Aaron var så söt och stack nyfiket in sin nos i hennes mun när hon morrade på någon annan hund. Han hade uppenbarligen stor respekt för henne. Hihi....

När vi varit hemme hos dem åkte vi hem till oss för att snacka lite skit och se på film.  På vägen handlade vi lite mat. Hemma hos oss la hon sig tätt intill honom och sov. När hon sovit en stund var det fullt ös igen och hon hämtade alla Aarons leksaker och sprang med framför nosen på honom och retades.

Det blev en lång dag men vi hade jätte trevlig. Aaron är nog ganska trött nu men han får nya krafter tills i morgon och då blir det nya äventyr.

Mila runda

Igår var vi ute och gick strax över en mil, bara jag och Aaron. Först gick vi ner till hundfälet, lagunen och sedan gick vi längs cykelstigen till handikappsbadet, därifrån gick vi ner på stranden så att Aaron kunde springa lite lös. När vi gått hela vägen ner till tourning torso vände vi och gick nästan hela vägen upp till kronprinsen (vek av en gata innan) sedan vände vi och gick in i en liten gata som vi följde en bit innan vi vek ner mot ribban igen för att gå längs vägen hem igen.

När vi var vid kallis igen tog jag fram klickern och vi tränade en bit. Jag trodde Aaron skulle vara trött vid det laget men han var pigg som alltid på att träna och förvånade mig med sitt insiativtagande och snabba lärande. Det tog inte honom många sekunder att fatta att klicket bara kom om han gick "fotgående" vid min vänstra sida. Vilket fortfarande är lite under inlärning. Han tog självmant inisiativet och gick runt och gick tätt inpå mig vid min vänstra sida och tittade upp på mig utan att jag sagt något. Efter ett tag skickade jag tillbaka honom till den högra sidan där det fanns gräs och intressanta lukter så att han kunde snusa och gå fritt och kissa. Men det tog inte någon lång stund innan han var vid min vänstra sida och gick och titttade på mig. Jag jobbade lite på possitionen, att han verkligen skulle vara på rätt ställe vid min sida och att han skulle ha säkrare ögonkontakt då han fortfarande är lite dålig på just detta.

Sedan tränade vi på att varesej vart han är när vi stannar, klappar jag på sidan av mitt ben ska han komma och ställa sig i "fotpossition". Jag är ingen lydnadsexpert så jag vet inte om jag använder mig av rätt ord men hoppas att ni förstår vad jag menar andå. Denna övningen går det lite si och så med, han lyckats de flesta gångerna men han är inte helt säker på vad det är jag igentligen vill att han ska göra.

Jag skulle troligen behöva träna detta med lite hjälper ex en vägg.

När vi komit hem hann vi inte vara inne länge innan stella kom och ringde på och undrade om Aaron kunde komma ut och leka. Jag hann inte ens öppna dörren innan Aaron smet i mellan och stack ner så länge.

När jag kom ner och öppnade för honom kastade han sig ut och busade som besatt med Stella en bra stund.

Det var roligt att se att han var sig själv igen, sprang ikapp med Stella och slängde sig på rygg och brottades med henne. När de busat klart var Aaron riktigt trött och följde frivillig med upp och slängde sig på soffan och sedan sov han gått resten av kvällen vilket man kan förstå.

Idag blir det bara en lugn dag med vila och småpromenader så blir det lite fler längre till helgen igen.

Då var det 2009

Detta året har börjat bra med många långa sköna promenader i kylen. Vi firade nyår med Ella och Ted och deras två hundar. Började dagen med en skön promenad med alla hundarna på stranden och sedan bar det av hem til oss för att äta en god middag vi lagat tillsammans under Cheff Ellas comand.

De stannde hos oss hela dagen efter och vi var ute och gick en långrunda med hundrna här i Limhamn och åt kvällsmat tillsammans innan de åkte hem igen.

Sedan kom Stina och knappen och hälsade på. Knappen är såå snygg och go hund.

På fredag var det dags att jobba igen innan nästa helgdagar. Under helgen hann vi med att åka till hörby och hälsa på Anne och Matcho en stor vit herdehund. Han var verkligen inponerande stor och vacker och desssutom en väldigt trevlig och stabil hund. Vi tog en långrunda i skogen och sedan åkte vi hem till dem och käkade pizza, tittade tv och snackade skit innan det var dags för oss att bege oss hemmåt på de hala vägarna igen.

I förrgår var vi och hälsade på Stina och Isak och gick med dem nere vid ängarna. Det blev en ganska lerig runda men det är verkligen vackert att gå där nere vid havet och de stora gröna ängarna. Det är så rogivande att gå nere vid havet näst intill ensam och filosofera. Aaron var jätte jätte duktig och gick mest vid min sida och tittade på mig istället för att springa långlinan ut och lukta på allt annat spännande.

Det är stor skillnad på Aaron och hans sätt nuförtiden. Ibland får man nästan säga till honom att gå och kissa istället för att bara gå vid min sida och titta på mig hela tiden.

Men man ska väl inte klaga när det är på det hållet. hihi.. Min underbara lille Aaron!

Snart jul!!!

Jaha också var det snart jul igen. Jag har så svårt att förstå vart all tid tagit vägen. Vi har haft så fullt upp på sista tiden att man knappt hunnit tänka på att hinna skriva blogg. Men nu kändes det som att det var dags igen.

Stackars Aaron har varit sjuk. Men nu äntligen är allt klart och har han fått medecin så nu ska det bara gå på ett håll. Men pågrund av detta har det inte funnit så mycket att skriva om eftersom vi inte gjort så mycket annat än legat i soffan och myst. Ingen träning eller långisar, eller annat roligt att berätta om.

Jag har däremot komit igång med alla mina kurser och dessutom hållt mitt sista tillfälle på vardagslydnaden. Det kändes nästan sorgligt att den var slut och att man troligen inte kommer att träffa dem igen. Jag hade som sagt en väldigt bra och trevlig grupp.

Att det är julafton nästa vecka och att vi åker till Italien i morgon känns verkligen riktigt overkligt. Men det ska verkligen bli riktigt roligt. Att jag spenderat många timmar i skolan med att skriva uppsats har gjort att tiden bara rusat iväg ännu fortare. Men sen å andra sidan är vi i princip klara med vårat arbete och kan ha semester till den 14 januari. Medans de flesta i vår klass inte ens börjat på sitt.

Ska bli mysigt med en vecka med riktig snö, men resana ner kommer bli ganska tuff, det är många timmar i bilen.

I dag ska man tvätta det sista och packa klart så att man är redo till i morgon kväll. Vi valde att köra över natten och därför blir det till att vila i morgon på dagen för att orka med resan. 

Tänkte att jag skulle passa på att önska alla en riktigt

GOD JUL  och Gott Nytt

år nu innan vi åker. 

Klicker helg nere på Österlen

Denna helgen har det varit klicker helg på instruktörsutbildningen och det har verkligen varit skit kul. Man trodde man hade börjat förstå lite om hur man skulle göra när man klickade. Men så fel man kan ha, efter denna helgen har det öppnat sig en helt ny värld och ändå har vi bara varit och skrapat på ytan.

Det har verkligen varit en tuff helg med massor av nytt och nu är man helt slut och tillfälligt mättat med kunskap.

Roligast var när vi hade en övning där vi delades upp i två grupper med två tränare och två som fick leka hund. De två tränarna skulle en i taget få "hunden" att göra något bara genom klicka för rätt ("hundarna" visste naturligvis inte alls vad de skulle göra innan).

Det var verkligen jätte jätte roligt och otroligt svårt att vara hund och försöka lista ut vad man skulle göra. Man kände verkligen hur svårt det är för våra hundar att förstå vad det är vi vill att de ska göra och hur frustrerande det är att inte förstå.

Det var verkligen riktigt nyttigt och nu kommer man att ha mycket mera tålamod med hundarna. Alla som tränar hund skulle någon gång i sitt liv göra denna övningen för att bli bättre hundtränare och för att få mer förståelse.

Första kurstillfället (vardagslydnad)

Igår hade höll jag min första kurs. Jag var lite nervös dagen innan men när jag väl var där och stod framför deltagarna var jag inte det minsta nervös. De var alla väldigt trevliga och riktigt duktiga.

De lyssnade och jobbade bra. Jag blev klar mycket fortare än jag väntat mig och vi han med en presentation om mig och en snabb om alla deltagarna och deras hundar sedan 4 övningar, ett litet test och teori.

Innan vi åkte hem gick alla ner på stranden och släppte hundarna så de fick leka av sig lite medans vi stod och pratade.

När man kom hem var man ändå helt slut. Man är inte van vid att stå framför människor och prata och samtidigt sedan försöka ha koll på alla så att man kan hjälpa till och säga till om de inte gör något rätt eller om de kan förbättra något de gör.

Men det var riktigt roligt, nästa gång kommer det nog bli ännu lättare eftersom man inte kommer att vara nervös innan.

Promenix

Idag skulle jag och stina göra ett nytt försök att träna lite rally. Men det lovades regn och rusk så vi kom fram till att jag skulle visa henne den tuffa långrundan som vi gått en gång med Susanne och Tjorven.

Den är nog igentligen inte så lång som man lätt vill tro, men den är riktigt jobbig eftersom det är så olika terräng och mycket backar. Den var nog tuffare än Stina väntat sig. Vi hade riktigt flyt med vädret trots att vi kom iväg sent. Vi hade regnet i ryggen hela tiden och hade en riktigt mysig promenad. Vi hade tagit med kaffe och fika och jag visste det perfekta stället att fika på. Det är ett riktigt mysigt ställe nere vid stranden i en liten vik. Molnen hängde hotande och tunga över huvudet på oss när vi gick under bron. Men när vi kom ner i viken tittade till och med solen fram en stund och sken på oss.

 När vi väl kom ut på vägen igen märktes det att både hundarna och vi var ganska trötta. Aaron var på riktigt bra humör och väldigt uppmärksam på mig.

Men när vi kom upp la han sig utan att strejka inne i sovrumet så att Isak också kunde följa med upp.

Resten av kvällen låg han och sov gott mes oss i soffan.

Promenad med tjejerna

Idag träffade vi Ulrika och tjejerna.

Först träffades vi nere på zooab och handlade lite och sedan åkte vi i samlad trupp till hölviken och parkerade utanför mamma.

 Det var inget strålande väder, vilket var ganska bra då vi hoppades på att det skulle vara mindre folk då.

Men ack så fel vi skulle ha, eller så var det kanske mindre folk men ändå förvånansvärt många med tanke på att folk brukar hålla sig inne när det blåser och regnar. 

 Så vi gick mer fram och tillbaka och försökte undvika alla människor och hundar. Men det var ganska okej ändå. Hundarna fick sprungit av sig och det blev en riktigt trevlig promenad i alla fall.

 När vi var på väg tillbaka tyckte vi oss skymta en RR till en bit bort. Nyfikna som vi var stod vi förväntansfulla och försökte se om det kanske kunde vara en RR som kom mot oss. Det var det minsan också. Det var lilla fina Brunette med matte och en annan hundkompis.

Alltid lika trevligt att träffa andra RR ägare. Bara tråkigt att min herre helt plötsligt bestämde sig för att vara en tjejtjusare, så jag fick koppla honom.

 När vi skulle lämna stranden var den i princip helt öde.. Typiskt! Men då var vi alla nöjda, så vi gick hem i alla fall.

 Tråkigt nog hade jag glömt min kamra hemma så det blev inte mycket till bilder denna gången.

Klicker framsteg och promenad med Stina

Igår åkte vi till mamma för att gå på kalas. Aaron älskar barn och vill hemskt gärna på och pussa på dem varesej de vill det eller inte. Det kan i bland skrämma små barn eftersom han är så stor som han är. Så först lät jag honom sitta en stund i grovköket med kompostgaller.

Efter maten la jag honom bredvid mig och tog fram klickern och började träna med honom istället. Det gick mycket bättre än jag någonsin kunnat vänta mig och han låg stilla bredvid mig hela kvällen trots alla barn som skuttade runt honom och skrek och hade sig som barn gör när de leker och har roligt.

Efter ca en halvtimme så tittade han på mig så fort de kom ut springande istället för att spänna sig och titta på dem. Efter ca en timme låg han helt avslappnat på sidan och sov och struntade helt i allting omkring honom.

I natt hade han lite svårare att komma till ro. Han hade bestämt sig för att han skulle sova uppe hos oss och gav sig inte fören han också fått hoppa upp och krypa ner under täcket. Det var verkligen trångt, men mysigt att ligga alla tre i min brors gamla säng.

Efter frukosten gav vi oss ut i stormen och regnet hem till stina och Isak för att gå en runda. Det var bara att klä på sig massor av kläder. Det var igentligen meningen att vi skulle träna lite rallylydnad men det var lite svårt i stormen.

Men trots att det blåste och regnade var det riktigt skönt att komma ut på en promenad och det blev så klart massor av intressanta disskutioner. När vi kom tillbaka gick vi in och drack en kopp kaffe och fortsatte prata hund. Det var en jätte trevlig eftermiddag.

Klicker och Instruktörsutbildnings helgen

Ända sedan freestyle och rallylydnads utbildningarna har jag legat i och klickat Aaron. Han som innan varit väldit skeptisk och svår inklickad har helt plötsligt blivit frälst och lika så jag.

Jag har hela tiden haft en kännsla av att klicker är både roligt, bra och väldigt användbart men eftersom Aaron inte är någon godisfantast har det varit stört omöjlit att verkligen klicka in honom och få honom att uppskatta klickern. Men på sista tiden har han förändrats och utvecklats jätte mycket och han är godistokig för första gången i sitt liv. Han är forfarande kanske inte lika mycket som vissa andra, men han tar godis och är redo att jobba för det så länge kraven inte blir för höga. Man måste gå sakta fram med honom och berömma väldigt mycket för att han inte ska tröttna.

På vår lite längre runda har jag efter ca halva rundan tagit fram klicker och börjata arbeta med honom. Bara enkla saker som han redan kan. Det har varit lite slalom, åttan eller U:et (sitt övning) eller bara kontaktövningar och fotgående. Jag har  bara tränat en liten stund eller bit innan jag stoppat undan klickern igen. 

Men resten av promenaden har han då självmant sökt mer kontakt och då har vi tränat och busat lite till. 

Jag har även klickat vid hundmöte och legat i med att verkligen få ett smackdjud som sitter. Han har blivit så mycket bättre på smakdjudet och vänder sig och tittar nästan varje gång nu. Det ända som han fortfarande har lite svårare att släppa med en gång är en god tikfläck. Men det kommer väl så småningom. 

Jag har även tränat trick inomhus med hjälp av klicker vilket Aaron verkligen tycker är riktigt roligt. 

Nu när jag plockar fram klickern är Aaron väldigt laddad och positiv och vet att det ska hända något roligt. Han får klotrunda ögon och följer mig som en skugga, i hopp om att vi ska leka eller träna.

Jag är så glad och känner att både Aaron och jag utvecklats så väldigt mycket. Man blir själv smittad av klickern och mer positiv, för det fungerar inte att bli arg eller frustrerad när man klickar. Då skulle man förstöra allt positivt. Så blir man frusterad när det inte går som man vill är det bara att lägga undan klickern och testa vid ett annat tillfälle.

Man märker även att Aaron blivit mycket mera positiv till träning överlag. Han tycker att det är riktigt roligt och är inte lika skepptisk till nya saker.

Denna helgen var det instruktörsutbildning igen. Känns som man inte gör annat än åker ner till Tomelilla hela tiden nu förtiden. Men det gör ju ingenting, det är ju så himla roligt.

Denna helgen har vi haft en gästföreläsare som föreläste om massage och streching. Det var väldigt roligt och mycket intressant.

  Linda visar på Briarden Elly, matte Marita sitter bredvid

Vi fick helt enkelt lära oss att massera våra hundar på ett enkelt sätt men ändå ordentligt. Vi fick även lära oss hur vi skulle kunna känna igenom hundar och leta efter spänningar och muskelknutor.

 Marita och Nina

Under lördagen gick vi igenom rygg och bakänden och söndagen framdelen, nacke och streching.

 Susanne A och Camilla

Aaron var varken speciellt stel eller överspänd. Men han hade som alla andra en del spänningar och knutor som man skulle masserat upp. Så det ska vi ge oss på så fort han slutat på sin pencelin kur. Han hade bra rörlighet i alla benen och hade väldigt bra blodcirkulation. Massören tyckte han var jämnt och fint musklad. Så jag var väldigt stolt och glad.

  Susanne och Josefin

På lördag eftermiddag föreläste Malvina om företagande, och söndag eftermiddag hade vi en danska som var hundpsykolog och föreläste om ledarskap och dominans. Hon var väldigt bra och inbjöd till intressanta disskutioner som fick i gång folk lite gran. Hon avslutade snyggt med att begrava ledarskapet och dominans.

  Karen Sejer

Som Anders Hallgren sa: Vi behöver bli bättre lärare och mindre ledare!

Så nu var denna helgen också slut och om bara någon vecka ska jag börja hålla kurser. Ska bli himla spännande. Jag längtar jätte mycket.

Banträning med Susanne och Tjorven

När Fille slutade körde jag och hämtade honom och sedan körde vi en tur till stan för att leta efter koner eftersom jag behöver det till rallylydnaden. Det visade sig vara svårare att få tag på än vi trott. Vi började med att köra till triangeln eftersom jag hört att clas ohlssons skulle ha billiga koner. Men det var tydligen en säsongsvara så de hade inga kvar. Sedan körde vi till jägersro eftersom vi hört att stadium där skulle ha koner. Men de hade heller inga utan skickade oss vidare till stadium på svågetorp som tur var hade hemma.

När vi var på väg hem var klockan redan fyra och ganska snart efter att vi kommit hem kom Susanne och Tjorven.

Jag packade ner alla mina nya saker som jag köpt till rallylydnaden och sedan gick vi till parken som jag och Stina tränat i. Det blåste lite för mycket för att kunna lägga ut mina skyltar utan att de skulle blåsa bort. Men vi löste det genom att lägga banan lite tajt men med buskar runt om som skydd mot den värsta vinden.

Aaron var riktigt duktig, men tyckte att det blev lite tråkigt när vi gick samma bana en gång för mycket. Men så fort vi bytte bana så fick han fart igen.

Det blev fort mörkt och vi han bara med två banor, men det räckte gott och väl för Aaron.  Det gick riktigt bra för Susanne och Tjorven också.

När vi tränat klart följde Susanne och Tjorven med oss hem på en fika och för att disskutera träningen, vilket var väldigt trevligt.

Till helgen ska vi ner till Tomelilla igen. Denna helgen ska handla om friskvård och kommer ha två gästföreläsare. En vetrinär och en massör som ska föreläsa om sjukvård och friskvård. Det ska bli roligt att höra på dem och se vad det är vi ska göra med våra egna hundar. Ska förmodligen gå igenom massage och streching.

Rallylydnad med Isak och Stina

Idag kom Stina och Isak och hälsade på och tränade lite rallylydnad med oss. Först kom de upp på en snabb fika innan vi gav oss ut.

Vi började med att välja en av de färdiga banorna som jag hade i ett häfte och sedan hjälptes vi åt att lägga den. Aaron studsade och hoppade och var helt uppspelt. När vi skulle gå fick jag tillslut säga till honom på skarpen så att han skärpte sig. Men efter det tränade han verkligen super bra med full fokus på mig och väldigt godistaggad. Känns så himla bra att allt börjar lossna nu, han som var så svår tränad innan.

Det var kul att lägga och gå bana igen. Det är inte så lätt som man tror och det tar sin lilla tid att lägga banan. Så vi han bara lägga och gå två banor. Det är roligare att vara två när man tränar också. Stina och Isak var precis som jag misstänkt väldigt duktiga och det var roligt att se dem arbeta.

Så detta kommer vi säkerligen göra om snart igen.

Jag tror Aaron också börjat se tjusningen i att träna rally, jag var så glad över våra framsteg idag. Kul att visa upp våra framsteg för Stina som tränat regelbundet med oss och följt Aaron sedan han var 6 månader.
 

På tisdag ska vi träna med Susanne och Tjorven. Kommer nog att lägga lite banor att gå då också. Tjorven är en hund som är riktigt rolig att titta på, hon verkligen älskade rallylydnad och var super duktig när vi tränade i helgen.

Rallylydnas träning

Igår tränade jag med Ulrika och hennes hundar. Jag hade lovat henne att hon skulle få komma ut och prova på lite rallylydnad.

Så vi gick en liten promenad och sedan tränade vi en stund inne på min gård. Det hela var kanske inte helt genom tänkt och jag har ännu inte hunnit skaffa skylthållare vilket gjorde det lite besvärligt eftersom det blåste som tusan.

Men det spelade inte så stor roll eftersom hon mest skulle få prova på.

Jag märkte ganska snabbt att jag var nybörjare i att instruera andra och kände att vi börjat i fel ände trots att Ulrika och Nova är jätte duktiga redan.

Men jag lärde mig jätte mycket som jag kommer ha nytta av när jag sätter mig ner och gör en kursplan till mina egna kurser. Jag tror Ulrika och hundarna tyckte att det var roligt och jag hoppas att de kommer ut och tränar med oss fler gånger.

På söndag ska vi träna med Stina och Isak som redan gått en kurs i rallylydnad. Jag måste träna själv så att jag är helt säker på allt innan jag ska börja hålla mina kurser. Det ska bli riktigt roligt att se dem arbeta och få höra hur de lärt in de olika momenten. Jag tror de är riktigt duktiga. ;)

Ett annat klipp som bara måste ses.....!

www.youtube.com/watch?v=IIpxI5QGmcg

Rallylydnads instruktörsutbildning 3- 5 okt

Denna helgen var det rallylydans instruktörsutbildning. Jag bilade ner med Erika och susanne och deras vovvar. Det var lite trångt men vi hade jätte trevligt.

Fredagen gick åt att gå igenom historia, regler, jobba med klicker och målhand/ targetthand och en del nybörjarskyltar. I början var Aaron väldigt skeptisk, men efter ett litet tag lossnade det och han blev kontaktbar. Han ville bara inte ha det "äkliga" hemalagade godiset (oxfile, karé,, rostbiff, hjärta och lever mfl delikatesser som man kan köpa i det dyraste charketeriet i Limhamn) han ville ha frolic. Ha ha ha...

Lördagen blev det mer skyltar, banbygge, och gå en hel bana.  Vi tog ut hundarna en och en medans de andra spelade publik. Jag tänkte att jag och Aaron kunde börja medans jag fortfarande kom i håg banan. Men Aaron blev lite blyg när vi skulle starta så vi lät någon annan börja.

När det var vår tur att gå banan så var Aaron seg som tusan i starten, men bara en liten bit in i banan kom han på att det var riktigt roligt och sedan flöt det på bra. Man fick jobbar för det, men han var riktgt duktig i slutet så vi bestämde oss för att ta en av banorna två gånger. Andra gången gick det mycket bättre. Vi jobbade även med kontaktövningar och inte dra i koppletövningar med hjälp av klicker. Vi jobbade dock inte med klicker vid inlärningen av skyltarna varken under fredagen eller lördagen. Vi hade även som grupparbetes uppgift att lägga upp en egen kursplan (som visade sig vara svårare än man tror). Men det var en riktigt nyttig övning.

Under söndagen blev det flera skyltar från fortsättningsklass och avancerad klass och hur man bäst lär in dessa momenten. Vid dessa skyltar jobbade vi med klicker igen eftersom det underlättar inlärningen vid de svårare momenten. Vi jobbade även med fotgående och backövningar med klicker.

Sedan hade vi grupparbete och fick rita upp en bana och efter det rita vars en egen bana som Natasja kopierade upp till alla efter ha kollat igenom dem. Med denna övningen avslutade vi södagen och därmed  också rallylydnads instruktörsutbildningen.

Jag är frälst efter allt vi lärt oss i helgen och det ska verkligen bli roligt att komma igång med den egna träniningen och så småningom hålla mina kurser.

Aaron därimot är mer svårflörtad och tyckte det var lite si sådär. Nu har vi massor att träna på igen och framförallt att klicka in.  

 Bilder från helgen finns i galleriet under instruktörsutbildningarna

Det roligaste jag sätt på länge

http://www.youtube.com/watch?v=ZVcx8qX2jjM

Så jävla bra gjort. Ha ha ha... Jag skrattade så jag höll på att dö när jag såg detta. Speciellt hennes komentar i slutet om hur bra Cesar är, men att hon har lite ont i nacken också sitter hon med värsta nack kragen. Ha ha ha...

Höst promenad i skogen

Vid halvfyra tiden i dag bestämde vi oss för att åka ut till skogen med Ulrika, Nova och Qira. Regnet vräkte ner när vi körde av motorvägen i oxie och molnen hängde tunga över bokskogen. Det såg väldigt mörkt ut och jag var glad att jag tagit med en regnjacka och inte bara åkt i min väst som jag först tänkt. 

Men som av ett litet under så sprack molnen upp och solen började skina just som vi parkerade bilen och skulle ut. Men varmt var det inte, man förvånades över hur kallt det verkligen var när vi hoppade ur bilen och jag började fundera på om man skulle haft vantar med.

 Kolla sicka snygga killar

Medans vi väntade släppte vi våra hundar en liten stund och lät dem utforska det närmsta av skogen.

 Lille Ivrig

Det blev en jätte trevlig runda på ca en timme med mycket hundprat.

 Söta Nova och Qira

Börjes i Tingsryd

Idag bar det av till Börjes i Tingsryd. Vi for i väg med Yghor till Johan (susannes sambo) och sedan bar det av till Staffanstorp eftersom vi skulle åka dit med min mamma som skulle på kundbesök.

Jag körde och det var riktigt skitväder och spöregnade nästan hela vägen dit. När vi kom dit kastade vi oss in i butiken och över hundsortimentet ivriga att hitta alla fina billiga hundsaker. De har jätte fina billiga täcken, speciellt deras fleecetäcken. Så jag köpte två fleece och ett vind/regntäcke. Erika köpte ett fleecetäcke till Yghor och ett vintertäcke till Ivrig.

 Vi utanför ingången till Börjes

När vi shoppat klart i hundbutiken gick vi i ett varv och kollade på vad där mer fanns för roliga saker.

Visst blev vi snygga?! Hihi.. Vi hade väldigt roligt när vi tog dessa fotona i alla fall.

Aaron i sitt nya vind/regntäcke

Freestyle instruktörsutbildning andra/ sista dagen

I morse var vi riktigt trötta och jag lyckades försova mig med en halvtimme. Det var tur att inte Erika också försov sig.

 Frida Binetti

Idag varvade vi teori, grupparbete och praktik med våra hundar. Aaron var lite okoncenterad i början av träningen, men det gick över ganska fort.

                                                Frida Binetti och Alice

Vi fick bland annat i uppgift att tänka ut ett nytt moment (som vi inte tränat på innan) och fundera på hur vi skulle träna in det. Vi skulle även ta en av våra hundar och börja lära in det så att vi skulle se att det fungerade. Vi i vår grupp ( jag, Susanne och Erika) valde ett moment som gick ut på att hunden skulle gå upp med framtassarna på en pall/ ivårt fall en kruka och gå runt den med bakbenen. Jag hade tagit med mig Aaron ut för att han skulle få kissa så vi bestämde oss för att träna med honom eftersom han ändå var med. Vi hade lite flyt eftersom det första han gjorde var att prova att ta upp ena framtassen på krukan och vi hann belöna det vilket snabbt resulterade i att han testade att gå upp med framtassarna. I nästa moment skulle vi lära honom att snurra, detta gjorde vi genom att leda (muta) med en godis. Han fattade fort och snurrade runt med hjälperna. Efter bara ett och ett halvt varv började han prova sig fram och tog två steg istället för ett i sin iver att få godisen.

 Susanne och söta Lira

När vi var klara fick vi redovisa vad vi jobbat med. När vi skulle visa upp det ökade Aaron ytterligare sitt beteende genom att gå en liten bit extra runt krukan vilket gjorde att det såg riktigt bra ut med tanke på att vi tränat ändast 3 min med något han aldrig tidigare gjort. Det var till och med så att de andra på kursen frågade om han hade gjort detta innan. 

De två andra grupperna hade tränat in hoppa genom armarna respektive "apport" av en tavelsudd.

Det var riktigt roligt att få tänka ut hur man ska träna in ett helt nytt trick och testa sig fram.

Jag kommer absolut att fortsätta att träna på de nya sakerna med Aaron. Man märker hur kul han tycker det är. 

Sen ska man ju börja tänka ut hur kurserna ska se ut och börja planera för hur jag ska utföra mitt progektarbete, som krävs för att man ska få ett diplom. 

Ska verkligen bli jätte roligt. 

Freestyle instruktörsutbildning första dagen

Idag har varit jätte jätte roligt. Både jag och Aaron har lärt oss massor av nya spännande saker.

Vi hade väldigt mycket praktik med våra hundar idag. Aaron jobbade jätte bra och jag var så glad att han var så motiverad och godistaggad eftersom han brukar vara svårmotiverad. Eftersom det var väldigt mycket nya saker krävde det väldigt mycket av hundarna och de blev fort trötta. Men Aaron jobbade jätte bra hela dagen. Vid fem tiden var de flesta hundarna och ägarna också för den delen helt slut efter allt nytt vi fått lära oss. Huvudet snurrade av funderinga på hur man ska träna, hålla kurs, hur man väljer musik och lägger upp program. Hela bilresan hem satt vi och pratade och skojade.

När vi kom hem däckade Aaron på soffan, helt slut.

Nu ska vi vila upp oss till i morgon så att vi är pigga och utvilade och kan lära oss massor av nya saker. Det kommer vara väldigt mycket praktik i morgon också. Man skulle igentligen haft med sig två hundar men i morgon kommer jag eventuellt få låna en hund av en av de andra deltagarna så att Aaron ska få vila lite.

Långtur med Susanne och Tjorven

Idag gav vi oss ut på promenad med Susanne och Tjorven. Vi bestämde att vi skulle gå nere på sibbarp så jag tog Aaron och cyklade ner till Susanne. Det är bara andra gången jag cyklar med honom, men det är inte långt ner till Susanne så det var en perfekt strecka att öva på. När vi kom fram stod de redan ute och väntade på oss så vi gav oss iväg med en gång.

Det var ovanligt mycket människor i rörelse, förmodligen eftersom det varit så fint väder innan. Men vi släppte hundarna lite i mellan åt när det blev läge.

Ganska tidigt på promenaden tog de sig ett dopp i havet och var sedan plaskblöta. När vi kom till barnviken så hoppade båda hundarna i igen, Tjorven jagade fåglar och Aaron fisk. Han är så söt när han jagar fisk. Tittar super koncenterat ner i vattnet och plaskar med frambenen.

Sedan fortsatte vi längs cykel vägen och vidare under bron. Det var första gången jag gick under bron, seglat har jag gjort någon gång innan men inte gått. Ganska mäktigt. Just när vi var på väg ut berättade Susanne om hur mycket det låter när det kommer tåg och just då kom det ett tåg. Aaron tittade lite förskräckt upp mot det donande djudet men släppte det lika fort.

När man komit under bron så fanns det ett jätte fint naturområde som vi fortsatte längs en stig som snirklade sig runt en kulle. Det var till och med lite terräng och backit. Vi tog oss ner för en brant slänt till en liten mysig strand som såg ganska enslig ut.

Efter en bit kom man in i en sorts kohage med sjöar på ena sidan och havet på andra sidan. Det var verkligen super mysigt där. Aaron jagade fisk och badade igen och Tjorven jagade  kanin. Det var riktigt tungt att gå bland buskar och i den djupa sanden men det var ett vackert och fridfullt ställe. Hundarna sprang i kapp och busade och vi gick och pratade.

Efter ett tag fick vi vända tillbaka en bit och "klättra" upp till cykelstigen. Det bästa med denna turen var att det var så blandad terräng och till och med backigt. En bit fram fanns en stor brant backe med en stor stålgrej på som vi bestämde att vi skulle klättra upp till. Det var lite klurigt att komma upp för backen men väl där uppe var det obeskrivligt vackert med en utsikt över bunkeflod strands ljus från hus och gatlyktor, det vackra naturområdet och havet i skymning.

Det var inga som helst problem att komma ner i heller för det var en inte alls brant grusgång ner på andra sidan.

När vi kom ner började man känna i benen att man var trött men det var en bra bit kvar. Vi gick längs en liten stig i utkanten av bunkeflod strand som sedan lädde ut till stora vägen som vi följde tillbaka hem till Susanne. Innan vi var hemma igen hade vi varit ute i lite mer än tre timmar och rört på oss. Kanske inte riktigt det som var tanken när vi gav oss ut, men vi hade en urmysig och trevlig promenad med mycket variationer så det kommer vi helt klart göra om så fort vi får ork igen. Men just nu känns det som att jag kommer ha en reäl träningsvärk i morgon och Aaron är helt slut.  

Synd man inte ha kamra med, men får ta med det nästa gång.

Anders Hallgren

Denna helgen har vi haft Anders Hallgren som lärare. Det har varit en intensiv och mycket intressant helg. Känns verkligen som man fått mycket ny imformation och verkligen lärt sig något nytt.

 Anders Hallgren in action

Han är verligen kunnig och har ett bra sätt att förmedla sin kunskap på, som gör att det blir roligt och intressant att lyssna på honom. Jag har även fått några tips och råd till Aaron och hans framtida träning som ska bli intresant att testa.

 Grupp arbete

Vi skulle igentligen inte ha med våra hundar denna helgen men Aaron fick följa med idag eftersom Fille skulle iväg under dagen. Aaron var nog först uppe på morgonen och satt vid dörren och väntade på att han minsan skulle få följa med idag. Han tyckte jag var skit taskig som lämnat honom hemma igår.

Första delen av dagen var han lite små dryg och pep och kom inte riktigt till ro. Men när jag under rasten burit in hans bur sov han som en stock.

På rasten släppte jag honom på gården och lät honom springa av sig lite också passade jag på att leka lite med honom så att han inte skulle sitta i buren och vara uttråkad hela dagen.

Aaron var på toppen humör och var hur samarbetsvillig som helst. Han var inställd på att arbeta så jag gjorde några övningar med honom innan rasten var slut.

Efter lunchen fick han även leka lite med en pudel tik, och det var väldigt uppskattat.

  Grupp arbete

Denna helgen har verkligen varit toppen, man önskar bara att den inte skulle varit över så fort och att det skulle varit fler helger med Anders Hallgren som lärare. Nästa gång ska vi ha en vetrinär och hundmassör som lärare. Det ska verkligen bli riktigt spännande det med. Ska gå igenom stretching och massage övningar. Längtar redan. Men först ska vi nu till helgen på freestyle - och nästa helg på rallylydnads instruktörsutbildning och då kommer Erika med Ivrig och med sitt nya tillskott Ighor och ska bo hos oss en hel vecka. Ska bli så himla roligt.

 Erika tar en rökpause   Josefin

Träning på djursjukhuset

Idag var vi och simmade med Stina och Isak på djursjukhuset. Det var första gången vi var där och skulle simma själv med hundarna och bara andra gången hundarna simmade så det var rätt så spännande att se hur det skulle gå.

Det var igentligen meningen att Ulrika och Nova som är mer rutinerade skulle vara med men det fick förhinder i sista minuten tyvärr.

Men det var ganska lagom att bara vara två första gången så att vi slapp stressa. Gäller att man har koll på tiden när man är fler så att alla hundarna hinner simma och att man hinner med att städa innan ens tid går ut.

Aaron var lite mer tveksam till att gå  ner i vattnet idag än han var sist. Upp på rampen fort han, men i var lite läskigare idag. Men så fort han komit i och vi hissade ner honom fattade han vad det gick ut på och gav sig plaskande ut för att aportera leksakerna som vi kastade till honom. När han utfört sitt uppdrag la han försiktigt dem på rampen så att de inte skulle flyta iväg för honom igen. *Han var så söt*

Han simmade på riktigt bra idag när han väl lugnat ner sig lite tog han verkligen i och fick till en bra simteknik.

Sedan var det dusch dags och Isaks tur. De har en stål bur som står precis utanför simhallen som man kan ha sina hundar i medans de väntar så jag tänkte mig att Aaron kunde ligga där medans Isak fick simma så slapp han ligga i en kall bil när han var fuktig plus att man kunde ha lite koll på honom.

Men detta tyckte Aaron var rena torrtyren. Det var ju en annan hund i "hans" bassäng och hans matte var dessutom med och hjälpte till. Så han sköt högdjutt och visade starkt sitt missnöje. Så nästa gång blir det täcke och bilen som gäller.

Isak var riktigt duktig i dag. Han var lite tveksam till att gå ner i vattnet men när han väl kom ner så simmade han på med sin bra simmteknik och vände och kom tillbaka till rampen och la leksakerna på kanten innan han snabbt vände och gav sig ut för att hämta nästa sak.

Han fattade med en gång vad det var han skulle göra och man såg att han tyckte att det var riktigt roligt idag.

Kändes som en riktigt bra dag och nu är i alla fall Aaron helt slut och ligger deckad på sin madrass i vardagsrummet.

Järavallen

I eftermiddags bar det av till Järavallen med Ulrika och Nova för att ta en promenad och släppa hundarna i fårahagarna.

I morgon ska vi simma med Stina och Isak på djursjukhuset.

Bestulen

Idag var Nova på besök igen och höll Aaron sällskap medans jag var i skolan tre timmar. Det är så mysigt att han Nova på besök. Hon är så söt och mysig att ha att göra med och gör verkligen inget väsen av sig.

När vi kom hem satt vi mest i soffan och myst för jag hade lite att fixa med. Mitt kort hade tydligen blivt hackat eller hur man nu ska uttrycka det. Någon hade kopierat det och tagit ut pengar i Rumänien så jag fick ett brev idag där de skrev att de misstänkte att någon obehörig tog ut pengar från mitt konto och att jag skulle ringa dem så fort som möjligt. Så jag ringde ju och fick frågan om jag nyligen varit och tagit ut pengar i Rumänien. Naturligtvis har jag inte det så jag fick skicka ett mail till kundsevice och intyga om att jag inte varit det.

Lite läskigt hur lätt de kan kopiera ens kort och ta ens pengar. Skönt jag flyttat över mesta dels av mina pengar till mitt sparkonto så de hade inte haft tillgång till så mycket pengar. Men banken står för pengarna som försvann så jag får tillbaka allting, men jag vet inte när. 

I alla fall så hade jag lite att fixa med och kolla igenom mina konton när jag kom hem från skolan. Men de på banken var super trevliga och jag är glad att de hade sådan kolla att de fort kunde ta kontakt med mig och spärra mitt kort.

Jag hade haft mina aningar om att allt inte var som det skulle eftersom jag ganska nyligen gått igenom alla mina transaktioner och helt plötsligt tycktes det fattas nästan 2000 kr fast att jag inte handlat något. Men de var inte dragna ännu så jag kunde inte se vad det var, så jag gick och väntade på uppdateringarna. Nu fick jag förklaringen till vart mina pengar tagit vägen.

Nu kommer man vara ännu mer försiktig med vart man tar ut pengar!

Strax efter fem tog jag och hundarna och gick en långrunda och idag var det inga otrevliga hundmöten som tur var. =)

Ulrika stannade på en trevlig fika med mycket hundprat och utställnings snack innan hon åkte hem.

På kvällen fick Aaron vara hemma en stund själv igen när jag och Fille åkte in till stan för att äta en god middag på Mando eftersom vi hade fyra års dag idag. =)

Tänk vad tiden går fort, kan knappt fatta vart de fyra åren tagit vägen. Men jag älskar honom lika mycket idag som för fyra års sedan. =)

Jag är så arg att jag skakar!!

Jag förstår inte att det kan vara så svårt för människor att visa lite hänsyn när de ser att man arbetar med sin hund. Är folk så j*vla korkade.

I kväll när jag kom hem och skulle gå sista rundan med Aaron såg vi en tant med en cocker snett över gatan på en gräsplätt (i ett T kors). Jag skyndade mig över gatan och började raskt gå ifrån dem. Det var bara det att så fort vi gått över gatan så bestämde hon sig för att hon också skulle på det hållet och kom i snabbt över till vår gata och i fatt oss.

Aaron spände upp sig och reste ragg, men detta hindrade inte henne från att fortsätta med sin hund ända upp i rumpan på oss. Vi satt nu fastklämda mellan henne ett plank och bilar så vi kom igen annan stanns än framåt. Men Aaron som kände sig trängd ville inte vända ryggen åt henne och gå på. Trots att hon måste märkt att jag kämpade och arbetade med en osäker motsträvig hund envisades hon med att hålla samma takt och komma allt närmare oss.

I ren panik fick jag vända mig om och skrika på henne att stanna. Hon hajade till men tyckte att jag fick väl uppfostra min hund bättre för det var väl inte jag som ägde denna trottoaren.

Bör kanske nämnas att gatan för övrigt var helt tum och att hon lika gärna kunde valt att antingen gå på den andre trottoaren eller mitt i gatan för det är bara en liten gata.

Trots att jag surt skrikit på henne att hålla avstånd skulle hon ändå fortsätta att gå mot oss. Hennes hund skällde som en galning vilket den gjort under hela tiden. Men det brydde hon sig inte om utan hängde bara upp den lite snyggt i kopplet på sin yttersida och gjorde sig redo att tränga sig på oss. 

Jag var arg så jag skakade och muttrade medans jag fortsatte att gå med bestämda steg för nu hade Aaron märkt att det inte var läge att bråka med matte och traskade på. Jag visade med hela kroppspråket att jag absolut inte ville ha något med denna kvinna och hennes hund att göra.

Då skrek hon efter oss att jag ska passa mig jävligt noga! Jag tvärnitade och vände mig bestämt om och fråga vem jag skulle passa mig för, om hon ville något! Då ändrade hon sig snabbt, att man inte kunde betee sig hur som helst och frågade vad mitt problem var, om han var osäker, för han attackerade ju inte... Bara den komentaren...! Jag sa bara något i stil med att det inite är klokt vad lite hund kunskap folk har.

Jag trodde jag skulle dö. Måste min hund bita efter andras hundar för att de ska visa oss respekt och ta lite hänsynd. Han är lite osäker med hundmöte och det är inte konstigt eftersom vid minst två tillfället har andra hundar kommit rusande och kastat sig över honom.

Då sa hon; att hon hade minsan haft hund hela sitt liv!

Jo men vet tydligen inte mer för det.

Vad är det med folk och att de tvunget ska fram med sina hundar. Så fort de ser en så skyndar de sig att springa i kapp så att de ska få hälsa varesej jag vill det eller min hund. Tack och lov så gör de flesta i området vanligen inte det med mig för Aaron hade en trottsperiod då han i ren frustration kastade sig ut i kopplet och morrade och skällde på andra hundar och eftersom han är så stor ingav de tillrekligt med respekt för att folk nästan skulle gå omvägar med sina hundar.

Jag har låtit dem fortsätta tro att han är sådan för då får vi vara i fred och gå våra promenader och träna utan störningar av folk som ska fram och hälsa med sina hundar.

Utställning på Sofiero

Det blev en tidig morgon idag också för idag bar det av till Sofiero. Tjugo i sju var jag och Aaron ute hos Stina och hämtade henne efter ha lämnat Fille på jobb. Vi hade bestämt att Stina skulle ställa Aaron idag bara för att se hur han reagerade.

Jag har så dåliga tävlingsnerver och blir så nervös och känner att det kanske påverkar Aaron negativt.

Av någon anledning så tycker jag att det är lättare att ställa någon annans hund och det tyckte Stina också så hon fick ställa Aaron till mig. När hon testade att träna lite med honom innan de skulle in i ringen var han så himla följsam att jag blev riktigt imponerad. Han ställer upp sig själv rätt så duktigt så vi bestämde att hon inte skulle klydda med att försöka flytta hans tassar allt för mycket.

När det var deras tur var det inte alls som jag trott, jag trodde att jag bara skulle kunna sitta och lugnt titta på och inte alls bli nervös. Men jag var lika nervös som om jag själv var i ringen. Aaron ställde upp sig jätte snyggt! Stina var duktig och fick till honom att stå skit snyggt i mellan åt. Men han är lite klurig med att stå still för länge. Han har lite dåligt tålamod och blir uttråkad.

När det var dags för den enskilde bedömningen (ursäkta om jag inte har rätt ordval) fick han antingen syn på mig eller hörde Sven för då började han helt plötsligt krångla och ville vända sig om hela tiden. Så stackars Stina fick kämpa. När det var dags att springa gjorde han som dagen innan och bara luffsade med.

Tyvärr åkte han ut på en 2:a, Stina gjorde ett riktigt bra jobb men denna dommaren tyckte bara inte om Aaron, inte denna dagen i alla fall.

Kritiken finns att läsa under utställningar

SRRS utställning i Råå

Denna dagen började helt fel. Jag är en otrolig tidsoptimist och går alltid upp försent och måste stressa. Men idag var jag uppe och klar i tid.

Det var sagt att Stina skulle ta bussen till mobilia och jag hämta upp henne där vid kvart tjugo över sex, då skulle vi ha gott om tid att köra upp och dessutom handla och tanka. Men det blev inte riktigt som vi tänkt för när jag kom ner och lastat alla sakerna och hunden gick inte bakluckan att stänga, den hade gått i baklås kanske man kan säga. Så där stod jag och inte hade en aning om hur vi skulle göra nu. Jag kunde inte gärna köra upp till Råå med en öppen baklucka, även om jag har galler så det hade inte varit någon risk att han trillar ut, så hade man ju gasat iäl honom.

Efter ha kämpat i kylan (för det är riktigt höst kyla tidigt på morgonen nu) och ringt paniksamtal till Ulrika eftersom vi även skulle vara funktionärer på utställningen, satte jag hunden fram och band ner luckan och körde för att plocka upp Stina för att se om vi kunde slå ihop våra kloka huvuden och lista ut hur vi skulle göra för att få upp låset. Hon stackaren hade fått stå och vänta på oss i tjugo minuter, men var förstånde med att vi var sena.

Som ett mirakel lossnade den bara när jag gjorde ett nytt försök när jag hämtat upp Stina och vi kunde snabbt lasta in hunden där bak.

Nu var vi i alla fall på väg och det kändes som allt började ordna upp sig. Men när vi kom upp til Helsingborg lyckades vi förvirra oss och köra av på fel avfart. Dumma som vi är trodde vi att det bara var att följa skyltarna mot Råå, men riktigt så enkelt var det inte. När vi väl kom till Råå var vi helt vilse och virrade runt ett bra tag innan vi hittade en mack och kunde fråga om vägbeskrivining.

Men bättre sent än aldrig brukar man ju säga.

Morgonen gick åt till att stå i vaccinationskontrollen, sedan var det bara att börja göra sig redo. Som vanligt för ivrig och gjorde mig klar alldeles för fort så vi fick en stund över att sitta och ta det lugnt och mentalt förbreda oss.

Det var ganska många i vår klass och dommaren var inte allt för snabb. Men det gjorde inte så mycket, vi hade himla tur med vädret, solen sken mestadels av tiden.

Aaron var för en gångs skull riktigt på hugget och sugen på min kykling. Men när det var dags för den enskilde bedömningen och vi gick in i ringen för att vänta på vår tur hade vi sådan otur att vi hamnade på en "tikfläck" förmodligen från löptik som gått nån klass innan oss. Aaron bara hängde sig i kopplet och var helt besatt av lukten. Efter detta tog han inte godis och ville bara gå med nosen i marken hela tiden och var helt okontaktbar. Jag tyckte mig ändå lyckas ställa upp honom ganska bra inför dommaren, men springa ville han absolut inte göra utan luffsade snarare fram. När dommaren skulle titta på hans tänder stod han och drog in luft och hackade tänder som de gör när de ska kolla om tiken är redo, så dommaren bad mig visa hans tänder istället. 

Vi fick en jätte bra kritik, men konkurransen var stenhård så denna gången blev det bara en slät 1:a.

Kritiken finns att läsa under Utställningar 

Stugan och sista tillfället på spårkursen

I fredags eftermiddag bar det av till stugan. Aaron älskar verkligen att vara i stugan och det syns så tydligt på honom när han kommer dit. Han tar små lycko skutt och hoppar gämfota samtidigt som han sträcker ut och racar allt vad han kan runt tomten närmst huset ( har ganska mycket skog runt om också). Man kan riktigt se hur han skiner av lycka.

Vi kom upp ganska sent så det blev mat nästan dirrekt så Aaron la sig tillrätta på sin madrass famför basan och där log han i stortsätt resten av kvällen med undantag för när han hörde något han var tvungen att kolla upp så att det inte smög in någon inkräktare på hans revir. 

Denna helgen hade Aaron stenkoll på läget. Så fort man hörde någon av de närmsta grannarna prata eller röra sig  (vilket i och försej inte var många gånger) stod han spänd och lyssnade och spanade och till och med morrade dovt vid ett tillfälle. *knashund* När vi gick en runda runt hela tomten och kollade av fick jag känslan av att Aaron helst jagat bort grannarna från sin tomt med. Hihi.. Han som verkligen aldrig vaktar annars.

På lördag morgon bar det av  till järavallen för spårkurs. Detta var sista tillfället och jag var väldigt nyfiken på hur Aaron skulle ta sig an detta spåret. Vi hade bestämt sedan tidigare att vi skulle göra ett lite annorlunda spår och se hur han reagerade på det.

Jag var väldigt nöjd med hans insats när vi var klara. Han började jätte bra och spårade lugnt, nogrant och metodiskt. Men sedan blev han lite förvirrad när han kom till den "konstiga" delen och tappade bort sig lite. Han verkade ge upp lite ett tag, men när jag sa till honom att skärpa sig tog han sig an spåret och koncenterade sig och lyckades reda ut det utan hjälp och sedan var han mycket stolt över sig själv och sin prestation det syntes tydligt.

Han log där stolt med sin klöve i munnen och la sig på rygg och tuggade på den. Han var så himla söt. Sedan bar han den stolt nästan hela vägen tillbaka till bilen innan han tröttnade och släpte den.

Resten av helgen blev det mys framför brasan och långa promenader i skogen runt omkring.

Favvo tjejen på besök

Idag har Nova varit på besök hela dagen. Matte hade massor att göra och eftersom jag och Aaron ändå bara skulle ligga på soffan hela dagen och plugga kunde hon ju lika gärna vara här hos oss och mysa.

Vi har verkligen har en riktigt mysig dag tillsammans. Mest har vi vilat och myst, men även tagit en promenad tillsammans.

Det var lite rörigt i början av promenaden måste jag erkänna. Jag har  varit ute och gått med både två och tre hundar samtidigt innan och det var heller inte första gången jag gick med dessa två, men de drev nog lite med mig i början och testade gränserna. Men efter bara en liten bit gick det hur bra som helst och resten av promenaden var det jätte duktiga.Vi gick till och med en liten extra runda innan vi gick hem igen och la oss på soffan igen.

I helgen blir det spårning och stugan och nästa helg är det utställning på Råå och Sofiero.  Ska bli spännande och se om spårningen går

Föreläsning med Patricia McConnell dag två

Dagens föreläsning var minst lika bra som gårdagens om inte bättre. Trots att båda dagarnas föreläsning varit på amricanska var det inte svårt att hänga med och förstå vad hon pratade om. Även idag använde hon sig av mycket film och bilder och även av hundar för att visa så att det skulle vara lättare att förstå vad hon pratade om. Vi fick även ett häfte med mycket bilder och imformation.

Föreläsningen var intressant och väldigt givande man fick verkligen ut väldigt mycket av den och många Aaa just det.. upplevelser.

Under rasterna pratade och disskuterade hon livligt med alla deltagare som visade intresse och frågade om olika saker.

Både i dag och igår fick vi lära oss att snabbt läsa av hundar i olika siturationer. Vad man främst ska koncentera sig på för att få ut mest imformation.

Hur ansiktsuttrycket på en hund som visar kännslor är nästan identiska med vårt när vi visar kännslor.

Sedan visade hon hur man ska träna i olika problem siturationer med olika hundar.

Här var en hund som tyckte det var jobbigt eller vaktade när människor kom för nära bilen.

Här var en hund som tyckte det kunde vara lite jobbigt med främmande människor.

Det var en riktigt bra föreläsning och värd pengarna, jag kan rekomendera alla att gå på hennes föreläsning om det kommer fler chanser.

Föreläsning med Patricia McConnell

Idag var första dagens föreläsning av Patricia McConell. Hon var riktigt bra föreläsare och timmarna bara flög förbi. Innan visste ordet av var det lunch och efter det försvann eftermiddagen som smör i solen.

Hon hade ett riktigt bra sätt att förklara så att man hängde med hela tiden och kunde förstå vad hon pratade om och menade. Allt hon sa var logiskt och lätt att relatera till fast från nya vinklar och sätt att se på saker.

Hon använde sig av mycket film, bilder och test som gav en chansen att testa sin egna förmågor. Hon pratade inte bara om hundar och deras historik utan även om människor och deras beteende och historik. Det var en hel del saker man inte reflekterat över innan. 

Under rasterna fick man chansen att fråga och disskutera olika saker med henne vilket också gav väldigt mycket intressant imformation.

Ska bli riktigt intressant att se hur morgon dagen blir, hoppas den blir lika bra och intressant som idag.

Mer info om Patricia finns att läsa om här: http://www.hundens.se/yrkesutbildning_mcconnell.html 

Simma

Hela sommaren har jag och Aaron legat i och träna. När han var i som bäst kondition hade vi vatten aktiviteter tre gånger i veckan. Han har verkligen fått riktigt snygga muskler som vi nu tänkte underhålla även under den mörka och kalla delen av året. Så för en vecka sedan eller två ringde jag och bokade en tid hos sjugymnasten så att vi ska kunna simma på egen hand (utan instruktör).

Vi hade bokat tid hos Lena, vet inte riktigt vad hon heter i eftternamn men rekomenderar henna varmt för alla som behöver en bra sjukgymnast till sin hund. Hon var väldigt bra och duktig med hundarna.

Aaron kände på sig redan i morse att någonting var på gång och jagade runt i lägenheten fast besluten att se till att jag inte glömde honom hemma. När vi kom fram och Stina dessutom var med höll han på att gå i taket. Vi hade haft sådan tur att hon lyckats få tiden efter oss. Det är meningen att vi så småningom ska kunna gå och simma tillsammans.

Vi började med att väga Aaron när vi kom in, tänkte göra det till en vana att alltid göra det när vi kommer dit så har man lite koll på hans vikt också. Just nu väger jag honom lite när jag får chansen och ibland åker vi hela vägen till värnhem bara för att väga honom på zooab.

Sedan gick vi in i ett rum för att prata med sjukgymnasten om lite olika saker som man bör veta om man ska simma med sin hund också pratade vi lite om Aaron.

När vi var klara gick vi en runda så att Aaron fick bekanta sig med lokalen och sedan gick vi in och duschade av honom och provade ut en flytväst.

Det mest spännande var att se hur han skulle reagera på den höga,branta och läskiga rampen upp och ner i bassängen. Många hundar tycker att den är super läskig, i alla fall första gången de ska upp och ner i bassängen. Aaron har ju tidigare både varit höjdrädd och rädd för vatten. Men han har blivit riktigt duktig med båda. Men så klart var man nyfiken på hur han skulle reagera på rampen.

Men det var inga som helst problem, han gick frivilligt rakt upp på rampen och ner en liten bit innan han stannade till och tvekande tittade på oss medans vi vevade ner honom och försökte övertala honom att lämna rampen och simma och hämta aporten. Men med en liten uppmuntrande "puff" kastade han sig ut och simmade.

Först såg han lite förskräckt ut och plaskade så gott han kunde bort mot aporten som han hade väldiga problem att få tag på. Men redan eftter ha åtvänt en gång till bryggan med den förstod han vad det hela gick ut på.

Sjukgymnasten tyckte han var riktigt duktig och berömde vilken trevlig och duktig hund jag hade. Hur snabbt han hajade vad det gällde, vart han skulle simma, vända och göra och hur duktig och framåt han var. 

När jag kastade ut aporten vände han sig snabbt och kastade/hoppade rakt ut i vattnet. Det såg ganska roligt ut och var ganska vågat av honom, men det syntes verkligen hur snabbt han tyckte att detta var världen roligaste. Han verkligen tog för sig. 

Att vända i vattnet och simma fram och tillbaka var heller inga problem för herren, han följde ivrig aporten i min hand. 

När han kom tillbaka för sista gången hade Lena (sjukgymnasten) skyndat att veva upp bryggan så att han skulle få komma upp. Aaron var riktigt duktig där också och väntade på ett godkännande innan han lugnt gick upp och ner igen. 

Efter en dusch och champonering gick vi in i det rumet som vi varit i först för att få lite tips som massage och strechning. Aaron hoppade rakt upp på madressen med en gång och la sig och pussades med Lena och lät henne båda massera och strecha. Han var lite misstänksam när hon låg bakom honom och skulle strecha, men det gick ganska bra ändå.

Sedan var det Isaks tur att simma. Han var inte fullt lika glad för att duschas och ledas upp för den höga rampen. Heller inte för den konstiga främmande människan (Lena) som råkade röra vid honom när hon hjälpte honom i bassängen. Han sa ingenting med han såg ut som om hon antastat honom.

Men även han var riktigt duktig när han väl kom i och gud vilken simmteknik han hade. Han var snabb och stark som bara den i vattnet. Isak simmade hela tiden målmedvetet mot duschrummet och man såg hur Lena fick jobba för att styra honom rätt.

Det var en riktigt rolig dag och detta ska vi absolut fortsätta med hela vintern. Kanske till och med ska försöka träna varannan vecka.

I skogen med Alicia

Hela denna helgen har vi varit barnvakter el hobby föräldrar som vi brukar skämta om, till lilla Alicia på 2 ½ år, så det har varit full rulle.

I går bestämde vi oss för att åka ut alla fyra till bokskogen och gå en runda. Aaron älskar att gå i skogen och det kunde vara roligt för hon den lille också att få komma ut och springa och busa i skogen.

Vi hade riktigt tur med vädret, det var lite molning precis när vi steg ur bilen men solen sprack igenom nästan dirrekt och sedan hade vi strolande sol hela rundan.

Aaron var jätte duktig och höll sig lugn runt omkring den lille.  

Dom var så söta ihop där de gick och letade efter skogens gömda skatter i form av pinnar eller andra spännande saker på marken.

Vikt och spårning

Idag kom först Aarons favvo ( min bror, Bast) på besök och åt frukost och tittade film med oss. När han hade gått åkte jag, Fille och Aaron till Zooab på värnhem och skulle väga och köpa kex.

Aaron vägde 46,2kg, men några kex hade de inte hemma, eller rättar sagt inte den sorten vi ville ha.

Efter ha varit där åkte vi till IKEA och handlade några glödlampor, jag och Aaron väntade i bilen medans Fille sprang in snabbt och handlade. På vägen hem tittade vi in i min farbrors hund och katt butik och sa hej och tittade på hans saker.

Eftersom jag var ledig idag så ringde jag Birgitta och erbjöd mig att komma tidigare och hjälpa henne att lägga spår så att de skulle få ligga lite längre. Det tråkiga med viltspår är tiden de bara ska ligga och Aarons spår hade hela tiden legat på gränsen till för kort tid och det tyckte jag var lite tråkigt. Så när jag kom hem så packade jag väskan snabbt och kokade en termos kaffe och begav mig av upp till Järavallen. Vi var så snabba att vi han lägga vars ett spår till alla de fyra hundarna som skulle träna idag.

Idag var det tänkt att Aaron skulle gå två spår, men så blev det inte.

Första spåret blev lite av en besvikelse. Aaron var totalt ointresserad och nonchalant, redan tve meter in i spåret ställde han sig och kissade och sedan sprätte han allt vad han orkade en bra stund innan han fortsatte. Han tog flera avstickare för att kissa och sprätta innan jag tröttnade och sa till honom. I stort verkade han inte spåra alls och i mellan åt gick det inte att se om han tog i luften eller marken för han hade varken nosen i backen eller uppe i skyn, men ändå visste han exakt vart spåret gick och hade sten koll, bloduppehållet reagerade han inte alls på utan tuffade på som ingenting. Han var klockren i vinklarna, den sista vinkeln ville han gena, men jag stannade upp honom och då kom han tillbaka och fortsatte som han skulle i spåret och tog vinkeln lätt som en plätt. Han verkade nästan uttråkad. Kanske var det för lätt, helt enkelt. Som om detta inte var tillräckligt lyckades han skada sig på något sätt så han skrek till när han lekte med klöven och efter det var han inte särskilt intresserad av den i heller. 

Man kan väl säga att allt gick fel i dag.

Men innan vi åkte så körde jag och Ulrika ner till fårhagarna och släppte hundarna så de fick springa av sig lite tillsammans. Så det slutade i alla fall trevligt.

 [ Läs mer » ]

Kräftskiva i Vanstad

I onsdags bar det av till Vanstad med Filips kompisar för att ha kräftskiva och mysa på deras gård.

Aaron tyckte det var toppen att komma ut på landet och springa och stå vid grillen och hålla grillmästaren sällskap.

Vi började med att äta lite grillmat och sedan gick vi in och vilade fiesta en stund innan vi tog en promenad och började med förbredelserna med maten.

Patrik, gjorde två jätte goda pajer och Lusie ( Mickes tjej) fixade en god dressing till salladen.

Aaron fann sig vid att vara på ett helt nytt ställe och la sig att sova på sin madrass som jag lagt ut till honom. Han märktes knappt av på hela kvällen.

Det blev en jätte trevligt kväll med god mat och dricka och massa sånger och lekar. Aaron blev förälskad i Jenny och visade sin kärlek genom pussa henne i örat att fnatta henne. Jenny därimot var varken glad för pussarna eller fnattandet. 

Dagen därpå var alla helt utslagna efter en blöt kväll. Jag och Filip gick upp en runda och gick ut med Aaron och gav honom mat vid tio tiden men gick och la oss igen eftersom alla andra fortfarande sov. Sedan gick vi inte upp fören vid tolv ett tiden. Jag och Fille var lite rastlösa efter frukosten så vi tog Aaron och gick en runda och tittade på gårdarna och korna.

Sedan satt vi och snackade skit en stund och grillade lite mat innan det var dags att ge sig av hemåt igen.

Aaron var riktigt trött när vi kom hem och deckade på soffan och sov resten av kvällen.

Spår

Idag var vi lite fler på spårningen. Jag fick i uppdrag av Birgitta att lägga ett spår till Nova och Fredrik fick i uppdrag att lägga till Aaron medan de andra gick spår som Birgitta lagt ut innan vi kom. Så Ulrika ritade upp på en karta hur hon ville att Novas spår skulle läggas och sedan begav jag mig ut i skogen och skulle lägga det. Det var inte världens lättaste visade det sig, då det var ganska snårigt och tätt bevuxet. Det som skulle bli rakt fram blev lite kringelikrokigt men till slut tyckte jag mig fått ihop ett ganska bra spår.

Sedan var det bara att sätta sig och fika och snacka skit i lugn och ro medan vi väntade på att spårna skulle få ligga ett tag.

Aaron var sist ut med sitt första spår och Fredrik som lagt Aarons spår hade redan åkt hem så det var bara att hoppas att han vimplat så att vi skulle hitta på egen hand och veta att Aaron spårade rätt. Det hade han också, han hade vimplat super bra och Aaron spårade som en gud. Han arbetade lugnt och målmedvetet hela tiden. Ringade och sedan på det igen utan att jag en ända gång behövde ta tag i linan för att han irrat bort sig. Gick han åt fel håll vände han själv tillbaka och ringade tills han hittat rätt. Det var ett tufft spår han hade fått det var så mycket snår att det bitvis verkade omöjligt att ta sig igenom taggbuskarna och vid ett tillfälle fastnade Aaron rätt rejält i några taggbuskar och fick backa och slita sig loss.

De vassa taggarna borrade sig igenom mina jeans och satt så man fick slita sig loss. De till och med högg tag i mitt hår så att jag inte trodde jag skulle komma loss igen.

Mina jeans kändes helt knottriga eftersom taggarna satt kvar inborrade i tyget. Men inget verkade stoppa Aaron. Han tog sig runt de värsta buskarna och snåren och fortsatte. Vid det första snåret ringade han och kom tillbaka och ställde sig en kort stund vid mig som om han funderade sedan gick han runt snåret och på spåret igen.

Vid första vinkeln ringade han och sökte, men sedan gick han rakt på spåret och fortsatte. Han såg något fundersam ut när vi kom till vägen men fattade snabbt att han skulle över. Av någon anledning var det något svårare att spåra sig fram till klöven i det höga gräset, men det kan också berott på att han hade lite brottom och igentligen inte hade tid att spåra sig fram till den. Men han hittade den efter bara en liten stund och bar sedan mycket stolt tillbaka den till bilen där vi bytte mot hjort pinnar vilket var en dunder succé.

Stugan

I lördags åkte vi till stugan för att ta det lite lugnt ha lite kräftskiva med mamma, kennet (hennes sambo) och hans syster med familj.

När vi kom fram runt 15- tiden var det soligt och molnigt, svalt men inte kallt, ganska behagligt väder. Vi började med att äta lite lunch nere på gräset. 

När Kennets syster kom tog vi en runda i skogen innan vi skulle äta. Det var riktigt skönt att komma upp till stugan igen och riktigt mysigt att gå i skogen. Mamma berättade att de sätt en hel vildsvins flocka med bebisar på ett ställa på promenaden så jag vågade inte riktigt släppa Aaron och låta honom springa.   

Resten av kvällen låg Aaron och myste på sin madrass framför brasan medan vi åt kräftor och umgicks.

På söndagen hade vi bestämt att vi skulle gå 8 km rundan, men regnet bara öste ner så det blev en lite längre runda i skogen istället.

Vi hittade en ny liten väg som vi följde och som ledde ut oss på samma väg som vi börjat på. Precis när vi skulle passera ett av ställena vi passerat innan hördes ett märkligt djud och mamma tvärstannade och sa till mig att hålla i Aaron som sprunigt lös resten av promenaden. Just som de skulle klättra över ett omkullvält träd hade hon sätt hur något litet grått och kompakt hade sprungit över vägen. Det måste varit en vildsvinskullting. Jag har stor respekt för vildsvin och blev först lite nervös men när vi stått stilla en bra stund och fortfarande inte sätt fler vågade vi försiktigt smyga förbi platsen. Precis när vi skulle passera platsen där mamma sätt det lilla gråa rusa förbi började Aaron som fram tills nu stått helt avslappnat och ointresserad att spänna sig och intresserat lukta i luften och dra mot skogen.

Men mer spännande än så blev det som tur var inte denna promenaden.

I morgon är det spårkurs igen.

Spårning

Det blev ingen spårning i måndags eftersom det blåste halvstorm ute, så vi sköt upp det till onsdag istället.

Så i onsdags fick jag skynda hem så jag skulle hinna packa ihop mina saker och köra till Ulrika och Nova eftersom jag skulle åka med dem till skrylle.

Aaron visste med en gång när jag kom innan för dörren att det var något roligt och spännande i görningen och när jag letade fram spårlinan och packade ner klöve och vimplar satt han spänd och väntade vid dörren. Fast besluten att inte låta mig glömma ridgebacken denna gången. Sedan satt han spänt upp nästan hela vägen. När vi kom fram och skulle lägga spåret hade han knappt tid att vänta och han gillade absolut inte att vi tog ut Nova först och lät honom sitta kvar själv en extra stund.

När det äntligen var hans tur märktes det tydligt att han var på hugget och han drog som besatt mot skogen. När vi kom fram till vårt spår och skulle sätta på sele och lina kunde det inte gå fort nog och han stod otåligt och stampade och pep och var inte alls speciellt medgörlig.

När vi kom fram till spårtart var han i väg som ett skott och spårade som besatt innan jag ens hunnit reagera. När han kom fram till första vinkeln stannade han och kissade och skvätte på den innan han fortsatte och spåra.

Men sedan blev det svårt för honom, jag hade råkat hamna i lite sank och lagt nästa vinkel där eftersom jag var rädd att jag annars skulle hamna för nära Ulrikas och Novas spår. Det är tydligen mycket svårt för dem att spåra i sank eftersom spåret rinner ut åt sidorna så att det luktar lite överallt ifrån. Aaron verkade irra runt en stund och sedan såg man att han fick snus på något riktigt intressant och sprang mot det och spårade som besatt. Jag insåg ganska snabbt att han hittat ett annat spår och var rädd för att det kunde vara Novas spår så jag tog tag lite i linan. Då vände han och ringade några vändor innan han hoppade på sitt spåret igen en liten bit från andra vinkeln.

När han började närma sig klöven började han ta i luften, men denna gången lönade det sig tydligen mer att fortsätta spåra på marken så han fortsatte som han skulle tills han var framme vid mål och fick sin belöning i form av bus och lek med klöven och sedan fick välja mellan grisknorr eller favorit benet att byta med.

Jag var super nöjd med min duktiga hund. 

Längtar

I morgon ska vi på första spårkursen och det ska bli himla roligt att se vad Aaron tycker om det. Vi spårade massor innan, men sedan kom Aaron in i en ålder där hormonerna sprutade ur öronen och att där bara vardagssysslorna var för mycket för honom. Att spåra gick inte alls och därför valde jag att ta en paus  och bara låta han få vara ett tag. Man vill inte att han ska tycka att det är jobbigt eller tråkigt att spåra. Det ska ju vara något som är spännande och super kul. Så nu har vi inte spårat på strax ett års tid och jag har verkligen ingen aning om hur han kommer reagera.

Ska bli spännande och se vad Birgitta ( som håller i kursen) säger om honom och hans sätt att arbeta, det vill säga om han nu känner för att arbeta alls.

Kursen kommer att vara på fyra tillfällen och vi hoppas på att kunna utveckla vår spårning och så småningom gå ett anlagstest.

Nu är det inte långt kvar tills det blir intensivt för mig och Aaron, men mest för mig. Räknade ut att alla helger utom en helg i september var uppbokade med olika aktiviteter som utställning, spårning, rally och freestyleinstruktörsutbildningar mm. Ska bli så himla roligt och jag kan knappt vänta.

Idag kom Stina på en fika, var väldigt trevligt. Hon kom med en super rolig idee som jag hoppas att vi kan komma igång med redan till hösten.

Människor asså...!

Idag var en varm dag så jag bestämde mig för att gå förbi ett ställa som jag hört att hundar kunde bada på. Det ligger bara som en liten avstickare från vår rutinrunda.

Väl där fick vi inte vara ifred i många minuter innan det tycktes välla ner hundar. Men sådant får man väl ta på en allmän plats.

Det var bla en man med en äldre dobbermantik och en kvinna med en ganska ung labbetik. Mannen hade med sig en boll som han kastade till sin tik, men det gick inte någon vidare eftersom labben skyndade dit och stal bollen. Kvinnan som ägde labben skämdes nog något eftersom hennes hund envisades med att ta bollen innan den gamla tiken han simma dit.

Mannen tyckte kvinnan kunde ropa på sin hund och distrahera denna så att hans hund skulle kunna hämta sin boll.

Så kvinnan ropade och ropade och skrek på sin hund, men inget hjälpte mer än att både hundarna och vi nästan blev döva av allt tjatande.

Så till slut tyckte labben att hon blivit lurade på "sin" boll en gång för mycket och vägrade att släppa greppet om den och speciellt inte på dennes tjatande mattes komando som dessutom skiftade från något som lät som loss, släpp och dopp eller om det nu var dropp.

Men för att nu komma till den sjuka biten så mitt i denna frustration börjar kvinnan dra ut hunden mot ljupare vatten och trycka ner huvudet på hunden under vattnet.

Innan jag han reagera, sa dock mannen till henne lite förskräckt att hon inte skulle dränka hunden. Så tack och lov släppte hon hunden innan hon han trycka ner henne riktigt. Men bara grejen att hon var på väg var skrämmande nog för mig.

Hunden kilade snabbt iväg så långt från sin tjatiga matte hon kunde och kom bort till mig och snackade lite. Jag plockade blixt snabbt upp en godis och bytte bollen mot den och gav tillbaka den till mannen.

Denna gången simmade kvinnan ut med sin hund och mannen skulle kasta bollen åt andra håller, detta gick naturligtvis inte i heller och på två sekunder var labbetiken där och stal bollen och tjatandet började om igen.

Nu hade både jag och Aaron fått nog av detta stohej och sa till mannen att han fick förstå att han inte kunde kasta boll till sin hund bland så många andra hundar och att det varken var rättvist mot hans hund eller någon annans.

Sedan sa jag att de kunde ju faktiskt leda till bråk mellan hundarna. Då svarade han som man hört så många gånger innan; ja men min hund är ju så snäll!

Jag hatar det svaret. Alla hundar är inte snälla och man kan inte ta det förgivet i heller. Jag svarade bara honom att det finns faktiskt tre hundar till på platsen. Då munlade han till svar något i stil med Ja, jo, eller, mm... Jo hon har ju fått bada nu ju. Sedan gick han sin väg.

När han gått sin väg så simmade kvinnan och labben runt ett tag till. Nu hade labben hittat en sten att simma runt med och kvinnan fortsatte att tjata och tjata. Sedan började hon röra sig uppåt och klä på sig och började prata ursäktande över sin hunds beteende. Att det nog inte var så  bra att den bar och bet på sten.

Jag försökte lite snyggt skjuta in att hennes hund bara gjorde det som var naturligt för den att göra och att hon därför inte kunde banna detta beteende, att det helt enkelt inte är så lätt och sedan försökte jag få henne att förstå det som igentligen är självklart om man tänker efter, att en hund naturligtvis inte vill lämna i från sig det värdefullaste den har utan att få något i utbyte för det.

Jo det är ju klart sa hon, men man kan ju inte ha med sig leksaker eller godis när man ska bada sa hon. Inget verkade ha gått in av vad jag sa.

Precis då fick Aaron till min stora förskräckelse snuspå en tik som luktade gott och tog en vända dit så jag fick rusa efter och hämta honom.

Pinsamt, men hur skulle man kunna tävla mot en tik som luktar så gått.

Dit har vi i alla fall inte riktigt kommit än även om det är ytterst sällan han drar i från mig. 

Så var det tisdag igen..!

Helgen gick i rasande takt och var över innan man han blinka. Det kändes som om helgen bara varat någon minut när vi lämnade av Erika och Ivrig på Lunds station. Kändes sorgligt att allt det roliga redan var över och att nästa instruktörshelg inte är förens i slutet av september. Men då är det en Anders Hallgren helg och det ska bli riktigt roligt. Jag längtar redan.

För Aarons del kunde den nog varit över mycket fortare. Han var så trött så trött och ville helst bara ligga och sova. När vi gick för att fylla på godis väskan tänkte Aaron hoppa in och visade tydligt att han tyckte vi kunde åka hem nu. Och övningarna tyckte han sig redan kunna och gick dirrekt till resultat vilket i och försej var bra, men det hjälpte ju inte oss att lära oss mer.  Men han var så söt och så duktig och gjorde vad man bad honom om.

Jag är jätte nöjd med hans prestation denna helgen trots att han var trött och hade högre stressnivå efter att ha blivit attakerad av en hund dagen innan vi skulle på kurs. Jag vet att sånt tar hårt på honom. För er som inte vet, så är detta inte första gången Aaron blir attakerad. Han måste utstråla någonting för han är världens snällaste och vill verkligen ingen något ont, men vissa andra hanar har väldigt svårt för honom och tål honom bara inte. Detta har jag nu fått lära mig, och vanligen hälsar vi aldrig på främmande hundar, speciellt inte hanhundar. Denna hunden var en Basset och ägarna verkade helt shockade över sin hunds beteende.

Bassetar som brukar vara så fredliga, men tydligen inte denna med Aaron.

Jävligt synd att det ska hända, speciellt eftersom han gått vinnare (om det nu finns någon vinnare i det hela) ut från tredje slagsmålet. Aaron som är så fredlig och låter vilken hanhund som helst komma in i sitt hem och sno hans mat, ben och favoritleksaker och platser att ligga på och dessutom köra bort honom.

Men alla kan ju inte gilla alla.

På kursen har han som tur är gått ihop med de som vi hälsat på i alla fall och fungerar hur bra som helst med Ivrig som ändå bode ju Ivrig i hans hem och dessutom är lite kaxig och snackig som de flesta jackar.  Men det var absolut inga konstigheter där.

Nu har jag en styck trött hund som är helt utslagen och bara sover och sover.

Lille Nova Ulrika och Jojo var uppe på en kopp kaffe igår så Aaron hade lite att stå i då också.

Så fort han är pigg igen så är det dags att träna alla övningarma och det ska bli riktigt roligt att få komma i gång.

Hejsvejs

Då var det andra helgen instruktörsutbildning nere på Hundens Österlen

Hemska vad tiden rinner iväg, redan andra helgen instruktörsutbildning. Det var lite rörigt ett tag nu innan då vi helt plötsligt inte hade boende längre. Men bestämde oss för att pendla. Erika och Ivrig fick bo hemma hos oss, och så delar vi på pendelkostnaderna tillsammans med Josefin.

Denna helgen skulle  vi repitera de uppgifter vi haft att träna hemma och ha låtsas lektioner för varandra. Detta var ganska intressant. Se hur andra förklarar och hur de tänker.

Jag och Erika tyckte att det var lite väl enkelt så vi valde att byta hund med varandra för att försvåra det lite då båda våra hundar är ganska mammiga och helt olika varandra.

Det var jätte roligt att få testa på en så olik hund och se hur han reagerade på att jag tog honom och gick. Man fick tänka om lite men det gick hur bra som helst för oss båda.

Sedan började vi lära in nya övningar som var helt nya för min lille vovve då det inte riktigt varit lönt att träna så mycket sånt här med honom innan.

Med lite övertalning och mycket beröm var han super duktig och var helt med på vad det var jag försökte få honom att göra.

Som avslutning av dagen bad jag Malvina titta lite på honom då jag tycker han har lite spänningar på ryggen bak vid rumpan. Han fick en behandling akopunktur och man kunde se resultat med en gång.

När vi kom hem hade vi två väldigt trötta hundar efter en lång dag. I morgon är det nya tag och mer spännande saker.

Promenad med Nova

Idag kom Ulrika och Nova ut på en promenad med oss. Vi gick den lite längre rundan på ca 7 km. Med lite extra aktiviteter. När vi kom ner till gräsplätten nere vid hamnen kollade Ulrika när jag ställde upp och sprang med Aaron. Han var super duktig.

Lite senare under promenaden tränade vi lite balans genom att gå, sitta och ligga på en mur och sedan gick vi in på en lekplats med massor av roliga saker att klättra på mm. Aaron verkade tycka att det var hur kul som helst och hängde med och försökte sig på det mesta även om det var lite läskigt.

Bland annat fannas det en ganska smal ring som snurrade när han gick på den som var ca en halv meter upp i luften. Den var ganska läskig att balansera på och gå mendan den snurrade. Men det var lite spännande också och Aaron gjorde ett riktigt bra försök.

När vi kom hem var det redan nanne dags.

Men det blir kanske en promenad med Nova senare i veckan igen.  

Mysdag i Höllviken

Idag var en riktigt mys dag. Gick upp och ut med Aaron vid tio tiden sedan la vi oss och slappade på soffan en stund innan vi bestämde oss för att åka till mamma på frukost. På vägen körde vi inom och hämtade min plånbok hos Stina och Isak. Där stannade vi en liten stund och snackade och Aaron kissade in sig i trädgården och bajsade nästan på Stinas rabarber till min stora fasa.

Sedan fortsatte vi vår tur ner till mamma. När vi kom ner där hade solen sprukit igenom molnen och det var riktigt varmt. Vi satte oss och drack kaffe och göttade oss tills mammas sambo Kenta kom hem och utmanade oss på vollyboll i poolen. Men först grillade han upp två kyckling burgare till oss. Nästan dirrekt när vi hoppat i gick solen i moln, men det gjorde ingenting för det var 27g i poolen och varmt i luften.

När vi komit upp såg det ut att bli riktigt dåligt väder och regn, men det blev bara ett par droppar sedan blåste molnen bort och det blev sol och varmt igen.

Jag och Aaron passade på att träna lite när vi ändå var ute och jag hade massor av korv kvar från utställningen. Aaron var super duktigt med full fokus på mig och korvarna så klart.

Påvägen hem hämtade vi fille och sedan satte vi oss och myste i soffan resten av kvällen.
 

Utställning iTvååker

Jag och Aaron har tagit ledigt ett bra tag från utställningarna men när Stina kom och frågade om vi inte skulle åka tillsammans till tvååker tänkte jag att det kunde vara roligt. Det tar ca 1,5 h upp så vi fick åka riktigt tidigt.

Dagen innan gick till alla förbredelser, bada borsta hund, klippa klor, ta tandsten mm. Också fick vi åka i ilfart och inhandla ett nytt utställnings halsband och koppel då han vuxit ur det gammla. Det räckte bara precis runt halsen, vilket gjorde att det såg ut som om han hade kort tjock hals. Ulrika skrattade så hon höll på att dö när vi skulle provställa upp honom för att se hur han stod nuförtiden. Som tur vad stängde de inte fören kl 18.30 så vi han med ganska god tid komma dit och välja ett som klädde honom.

Sedan bar det av till Malmborgs och för att inhandla fika till oss och godis till Aaron.

Hela kvällen gick så himla fort och innan vi visste ordet av så var kl nästan elva och då hade jag fortfarande inte badat hund. Så det blev att rusa ner på gården i halvmörker och regn och dra av päls eftersom han började fälla så himla mycket nu när värmen slog på och sedan in i badkaret. Som tur är har men en så himla duktig hund som lätt och snabbt utan några större protester självmant hoppade i badkaret och stod stilla tills jag var klar med honom. Men vi kom inte i säng fören efter kl 24.

På morgonen blev man som beräknat försenad och jag var inte ute hos stina i vellinge fören kl 6. Till råga på allt hade de lovat regn hela dagen och regnet stod som spö i backen i stortsätt hela vägen upp så vi fick krypa fram på vägarna. Detta hade vi inte riktigt tagit med i beräkningarna och vi höll på att komma dit försent. Efter att ha haft en nära döden upplevelse när vi fick vattenplaning och gled mot en karavan lastbilar, tvingade vi oss dock att sakta ner och köra lugnare trots att det var brottom.

När vi kom dit lite i sista sekunden var det både lång kö till parkeringarna och in till vacci- och vetrinärs kontrollen. Men vi lyckades ta oss in och hitta rätt plats precis innan det hela började.

Där uppe regnade det som tur var inte och domaren verkade dömde i raketfart. När det dags för oss hade vi fortfarande inte sätt skymten av Ulrika och Nova.

Medans vi stod och väntade på att det skulle bli vår tur för den enskilda bedömningen sprack molnen och solen sken för fullt på oss. Det blev super varmt på noll tid och Aaron började se slagen ut och låg och flämtade. Han verkade inte heller helt på att varken ställa upp sig eller springa. När vi skulle springa fram och tillbaka passade han och vägrade att trava till min stora fasa. Hur mycket jag än försökte satte han av i galopp eller passa. Till slut den tredje gången fick jag ta tag och hålla lite stöd i halsbandet för att han skulle springa vilket i stället resulterade att han gick in i en trav med höga framben som en spanskridhäst.

Där var vi körda.... och åkte ut på ett blåttband eftersom han enligt domaren hade slutande kors vilket gjorde att han sprang med bakbenen under sig och kort överarmsben vilket gjorde att han sprang med höga tassar ( gå gärna in på utställningar och läs hela kritiken och se bilder).

Men trots min stora besvikelse så var dagen ändå bra. Vi hade väldigt trevligt och Aaron var super. Han var hur lugn som helst och sa inte ett djud på hela dagen utan låg lugnt och stilla och sov i sitt hus och uppförde sig när han var ute.

Så man får ändå vara nöjd.

GRATTIS till BIR Ghali Adani af Argos BIM Ch Ridgebow´s Jamie of Great Gambo

LC

Jag och Stina skulle ta en fika i onsdags men så blev det inte. I måndags tror jag det var ringde hon och sa att hon anmält våra hundar till lure coursing istället, som vi pratat om. Jag som hoppats på att vi snart skulle få tillfälle att testa igen tyckte att det skulle bli jätte roligt. Jag kunde knappt hålla mig till onsdag kväll.

Eftersom det hålls ute i flyinge och jag jobbar i staffanstorp fick Aaron följa med till jobb. Detta hade han inget imot. Redan på morgonen kände han på sig att det skulle ske något spännande idag. Vanligen ligger han kvar i sängen när jag går upp på morgonen, speciellt om Filip är hemma. Men idag flög han upp med mig och satte sig på dörrmattan och pep som om han ville säga att han skulle med. Jag fick knappt klä på mig innan vi skulle ut.

När vi kom dit strax innan kl 18 var det inte så många som kommit än. Aaron visste med en gång vad det var frågan om och var super uppe i varv. Han fick vänta en stund i bilen så att han skulle kunna lugna ner sig, men det ville han absolut inte. Han satt och sjöng för full hals.

Medan vi väntade på Stina fick vi syn på en rr till så då var man naturligtvis tvungen att kila fram och säga hej och kolla vad det var för någon trevlig människa. Nu är jag väldig dålig på att komma ihåg namnet på kenneln hunden kom ifrån och namn i största allmänhet, vilket man alltid är tvungen att fråga, nyfiken som man är. Men jag har för mig att det var en tik från en norsk kennel och hon var fem år gammal. När Stina kommit och vi kollat upp att vi var nr 36 och 37 allså allra sist på listan, satte vi oss och fikade och tittade på när de andra hundarna började springa. Aaron följde dem intreserat med blicken.

Det gick verkligen i snigelfart och efter ca 1h hade de bara gått fem lopp, allså 32 lopp kvar innan det var vi. Vi började inse att det skulle bli en lång kväll. Men stämningen var på topp och det var väldigt trevligt att sitta och mysa med en kopp kaffe och solen strålade.

När det var tio lopp kvar tog jag ut Aaron och ställde mig bakom de två som stratade för att tagga upp honom. Men det hade jag nog igentligen inte behövt. Han var super taggad och jag fick hålla hårt för att han inte skulle slita sig eller släpa mig efter.

Ca halv tio var det äntligen vår tur. Isak startade med full kraft men vände tillbaka till Stina efter en bit. Dommaren tyckte att hon skulle testa igen, men han vända tillbaka igen.

Så var det vår tur, Aaron var super taggad och slet och hoppade. När jag väl släppte honom så sprang han som besatt. Det var jätte roligt att se han sträcka ut med full kraft och glädje. När han kom i mål var han fortfarande lika taggad och hoppade och försökte bita i luren. När jag tog av munkorgen och försökte få med honom hoppade och drog han och ville inte alls med. Han tyckte nog själv att han kunde sprungit minst ett lopp till.

Jag och Stina tog en lugn tur på fältet bakom så att de fick varva ner långsamnt. Då hade jag en trött men glad hund.